Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
s9 5
från domare, srom kanna deras föd cl sortis
»hemseder. ”Huru ersattes denna förlust
bäst, antingen då desse ynglingar ställas
under den småstads eller den bys domstol ,
där universitetet råkat få sin plats, -eller dd
man anförtror domsrätlen öfver dem åt
erfarne män, som sjelfve förut, steg försteg,
genomgått samma bana och räknat de många
stötestenar, den bar förden eldige och
oerfarne, men på en går.g åt sig sjelf lemnade
-ynglingen? I hvilket fall knn man säkrast
påräkna hos domstolen förmåga att
utrån-•saka det sanna, och hos den, som dömes.,
-undergifvenhet för deh fallonde dotnen och
o’.vertygeke om dess -nödvändighet”?
Därpå undcrsokes, hvad ordet
privile-gium innebär. Fordom var en dylik
Par-ticulier-lag (lex privis irrogata) oftast tiil
nachdel lör den privilegierade. De
studerande ynglingarnas privilegium innebär först
•och främst, alt de förlorat rättigheten att
-dömas vid sin hemorts forum. Detta
privilegium halkar man förbi, för otl angripa
det andra, nemligen en egen domstol, som är
•en ersättning för deras rubbade rättighet i
arseende på forum. ”Den, som vill halva
-bort det, han bör älven korsa öfver t. ex.
livnrje ställe i lagboken, som mot andras
list eller våld tilldelar ett särskildt skydd
åt sådana personer, Jivilka ulan eget
förvållande kommit ur stånd att på vanligt
sätt försvara sig”.
Det inkastet, att domstolarne nu mera
blott äro ”verktyg i lagarnas hand,” alt
lagarnes fordna ofullkomlighet, som gjorde
6edvanors och godtyckes användande
nödvändigt vid domstolarna, nu mera uphört,
att nämnden således är mindre nödvändig,
och att hvarje domstol är lika lämplig för
alla menigheler, då lagarnes tillämpning icke
kan blifva mer än en, vederlägges på föl—
jand« sätt; ”Man må öka lagarnas antal
huru mycket som häldst; upfinaings-gålVan må
ansfrSngai sig aU klyfvä rättsbegreppen , sÄ
•mycket den kan, oph att mångialdiga
namnen på handlingar, för h vilka bestämda
rättsförhållanden i lagboken utpekas; nian må,
i korthet sagdt, göra sitt yttersta lör nti lör—
vaudla domstolen i en juridisk aulomalh,
eotn mekaniskt sättes i rörelse,
attförhvar-je tillfälle framhväsa de enda lämpliga
bok-8läfverna af lagen; man skall dock i
bemö–dandet alt frambringa detta konstverk
aldrig komma längre, Un dit Beoonria, och
efter honom många andra, ville komma, då
han påstod, att hvarje domslut bör utgöra
en enkel syllogism, hvars iörsats tages
ome-delbarligen utur sjelfva lagen, hvars
efter-s-ats tages lika omedelbarligen af
handlingen, och livars slutsats blilver sjelfva
domen eller utslaget” Logens fullkomlighet
binder väl domaren vid försatsen,• mon vid
eftersatsens formerande ser lian med egnp
ögon, och den ene ser olika mot slen
andre. Förmågan att gå öfver det likgiltiga,
men icke det väsendlliga, Ur subjectif och
finnes bäst hos dem, som hafva egenskapen
af den fordna nämnden, ”som genom ljkhef
i steånd, hemvist, lrfnadnsätt m. m. lättast
kunde i tankarna försätta sig i dens läge,
om livars handling är fråga”. Endast den
yttre handlingen bör väl vara föremal föf
lagarna; men den ”karakteriseras och
bedö-mes efter upsåtet”. Förmågan ott framleta
detta ’’kan aldrig bringas till en mekanisk
enformighet hos olika domare.” Staten bör
ej blott, såsom Comitcen lyckes anse
tillräckligt, sörja för att en kraftfull Ingskipning
finnes, d. v. s. alt for hvarje tvist kan lås
en dom och verkställighet däraf. Det bör
lika nödvändigt tillses, att den blir så
rättvis som möjligt. Då bör man älven
erkänna den satsen, att hvarje medborgare-klass
skall underkastas ransakning endast ialör
sina likar.
En domstols nödiga egenskaper äro sår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
