Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ledes: T:o att han dömer efter allfriän lag,
2.0 efter allmän rättegångsordning,, och 3:a
att han är organiserad, efter nyssnämnde
grundsats. Denna seduare egenskap- skulle
akademiska jurisdictionen alldeles sakna,
oni.-den anförtrodd* s åt persener,valde och
skicklige till ransafc ning endast äiver
en-raedbor-g;.re-klass. med l v ken- universitetets
medlemmar till lokal sammanföras,, utan att med
den samma kunna éllen böra inf&lifva sig
i lefnadssatt, sysselsättningar m. m.
Universitets-domstolen kallas aärxkild, antingen
däiiö. e att han ej. nätnnes i lagt-n bland
allmänna domstolar, ellei därtöre ati han
{Lines blott på tvä stäihn i Riket. Det
förra vore lätt afhulpet; i afseendte pä det
sed-nare anmäi kes, att,, enligt samma grundsats,
Häradsrätt skulle vara mera allmän än
stads-räit, bägge n era allnänne än Lagmansrätt.
o. s. v. Lika p< uioip-löst det vore att
ställa ett Häi ad und* t en stadsrätt, eller en stads
Lorgerskap undt r en härudsiäit, eller
någon af dessa menigheter under en univer*
»itets-domstol ^ likaså principr löst vore det
•tt’ ställa ett universitetet under en
Häradsrätt elUr en stad-ratt.’
Consisforium förmodar sig sålunda
haf-Vf> ovedersägligen bevisat, utt universitetets
egna juriadulion har något oumbärligt i
sin natur. Comitéen har uptagit en. annan
fråga, om en egen jurisdicliou vore ett vil—
kor för hvarje vetenskaps-institut af samma
slag. Denna fråga inbegripes i den lörra
och förmodas vara af Couiiiéen särskildt
uptagen, ”för alt få inedgifva, det univerr
siletet, vid- den för de ss rättigheter
föreslagna rednclion, likväl borde tå hatva qvar
sin disciplins-räti.” Härigenom fö; n^as
dock icke anspråken på juiisdittior..
Frågan, om akademiska friheten kan
existera utan jurisdictionen, bejakas a. t omné^
som. nted.dcnnatiiliettöxaiår eudufiilivad
hvar man, i stol af T-yek frihetsvägen ager.
Gustaf Adolls al Comitéen anförda ord om
hbertas phitoccphica lema tj,nåjon beskrif.
ning på d» mia trillet, utan föres , ifv a blott,
huru. de studerande borebe bruka herm .
Cbnsistoriuni tackar Comitéen lör dt i
öt vei tygelse om universitet; ts nö lvä; diglutj
men kan dock icke underlåta di n
anruäik-nmg, att det argument, där den-ia ö;
verty-grlse yttras, är i sinrigtning förlVUdt. Del
är bevist (?),. att jurisdictionen måste bestå,
icke för &U skydda någon uteslutande
frihet,. utan. för att icke uteslut a universitetet«
medlemmar från en allmän medborgerlig
rät-t :ghet. Cons. anser det egentliga vehiklet
fjr den sanna akademiska friheten bestå i
universitetets egna police-magt, hvaraf Gong.
lemnar en tekning.
Om police, såsom allmän- stats-magt,
yttrar sig Consist. icke; men local-policett
skall, i hvad allmänna lugeit hvarken
befaller eller förbjuder, oivskrifva en
viss-ordning och förekomma oordning. Consistorii
betraktelse öfver akademiens police
förtjänar att ses med dess egna ord. De äta
fö<jand»
”Ifrån början var här mgen ting Lag,
hvarom. ej alla Ledamöterna frivilligt
öf-verenskoinmit, och endast Lagens skipning
var åt Local-auctoiitekn eller
Local-auc-toriteterna opdragen. Då det fria. litvut
älven i denna punkt småningom måste vika
lör beh.oJVet eller förmanen af enhet och
skyndsamhet i åtgärder och af större kraft
till deras, uttörande, kom Pulice- lagens sti
t-ning eiter hand! utt fallo. i samma hamler
med. dess Skipning*. (JUn uu frihet eu. här-
*), Ingen kan unögS att anmärka,, huru
CWsi-stnrtale* öfver altt synas förfäkta sin egen
sak. Elt iinivriirtt« i är ilrt altmannas ri>«-nrfi>in;
oi’h CutoUéeii kuédte likaväl lacka
Consrlori-uiii för dess uiOiia alL försvara druua
uaLio-c cl) a. klcpoii.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
