Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TÖnt eller har att befara något ■fientllligt^
men, enligt livad Consistorium Acedeinicuiu
förmodar, att KongL Comitéen .sjalf vid flere
tilllällen med ovilja hos dem förmärkt, 6om
äfven i yårt land sökt beiuäktiga sig den
allmänna opinionen, skall man troligen
aldrig i något samhälle sakna sådana
perse-•ner, som, utan att .verkligen halva några
•kunskaper, likväl tro sig besitta dem i
hö-•gre grad än någon annan, sqiu i JiYarje,
•äfwen det mest triviala, huggskott of dera«
•egna phantasi beundra en ferut okänd
up-täckt, som tro sig harva funnit visheten
just der före., att de icke ens halva någon
saning, huru djupt den ligger förborgad.
Dessa halva naturligtvis ingen iörbindelse
■till Universiteten och kunna knappt undgå
•att förklara dem för ölVertlöds-anstalter, då
^de på deras egen bildning intet verkligt
inflytande ägt, och, såsom de sjelfve förmoda,
intet eller behöft äga. Mot «a sä
■hunkal-fad ovilja , den enda Universitetet har att
befara, lår det söka tröst i den verkligen
vise och uplyste medborgarens omdöme:
Denne ser i Universitetet en plantskola, till
hvilken vårt vidsträckta Fädernesland, irån
alla sina olika luftstreck och jordmåner,
sammanför sina mest hoppgifvande telningar,
för alt iå dem, efter vunnen förädling och
mognad till iruktbäring antingen
återflyttade till samma ställen, där deras första
brodd upsköt, eller ock kringspridde åt
an–dra håll, där de bättre vedergälla den
sorg-iälliga vålden. Han misstycker ej, alt
denna dyrbara samling med «u enkel hägnad
skiljes från den nästgränsande, sjelfsådda,
i sin rot aldrig rubbade, skogsparken, där
dessutom hvarje planta skyddas af sitt
stamträd, till dess bon fredar sig sjelf.’*
Hvad det yttrandet angår, att lararne,
genom domarefunclioner, störas i sina
egentliga sysslor, och ati många bland dem
sakna skicklighet till doxnarevärfj så anmärker
Cons.; uti några lästimmars upofiVing forep
funetiou, hvars nödvändighet är visad, icke
bör räknas, och att dessutom Cons, icke
•känner något exempel , då en dylik
upofT-ring blifv.it nödig *). I fråga oiu det
sed-care åtqr, kan Cons. ”icke begripa, att
ö£-vergången till Domstolen skulle vara
betänkligare från Cathedren, än från
salu-boden och verkstaden.” 1 Juris
Professorerna och deras substituter äger Akademien
lagfarna ledamöter, som åtminstone kunna
tåla jemnförelse med do laglarna
ledamöterna i stadsrätterna. Dessa lärare behöfva
.att practicera i sin vetenskap.
Mot Comitéens yttrande, alt gränsen
•mellan allmänna domstolarna och den
Akademiska ej kan updragas, anmärker Cons.,
alt collision endast kan upstå med Upsala
stadsrätter och att den frågan lätt är
besvarad, huruvida en svarande part tillhör
uni-’Versitels-uienigholcn eller ej.
Collisiorier-ne äro sällsynta, åtminstone ovanligare än
dem öfverrätier dagligmi få bilägga mellan
de så kallade allmänna domstolarna.
Fle,-ra och svårare blefvo collisionerne, efter
Comitéans project, enligt hvilket
Akademien skulle behålla endast disciplinen, men
afstå jurisdiction och police. Mellan dessa är
svårt alt skilja, och hvem kan på förhand
bestämma, dm en begärd ransakning till slut
framställer brott mot justice, disciplino
eller police? Först resultatet visar det
vederbörliga forum; och hvem kan ansvarå,
att två domare iiuna sig belåtne med
hvarandras sätt att ransaka **), eller att de äro
ense om skilnaden mellan justice,
discipli-ne och police ***)? De kunna ej åtskiljas,
•) CoiniUScrt tyckes jnst icke hafva menat
las-timwar, soui egentligon bordo bota
förc-1 ä s n i n g s-ttmmar.
•*) Det f& dockr domare dagligen vara. .
***) Då domaren blott är ca cud* läror detta
ej vara nödigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
