Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5o8
tttan att det hela skall krossas på tre
stallen. Lunds Akademie-CantzIer/”oaktadt deU
korthet och det bifall, hvarmetT han yttrat
sig om projectet’%. har dock icke knnnat
dölja för sig, huru onaturligt och svårt det
blifver att skilja mellarr justicen och
disciplinen. Denna är en del‘ af policen; och
det blir således älven lika svårt alt skilja
mellan dem.
Angående Comitéens undersökning1 af
den frågan, huruvida Presterskapets
privilegier hindra akademiska jurisdictionens
up-häfvarde i annan väg än den, hyarp*å grunda
lagsfrågor afgöras, yttrar Consistorinm ,• att
då Studenters, Gymnasisters och Djäknars
rätt atl dömas af sin’ brukliga rätt endast
förklaras angå disciplinen, emedan de båda;
sednare sorter studerand’e ungdom ej
haf-va särskildt forum i fråga om annat
företer sig en märklig skilnad mellan
universiler å ena, samt gymnasier och skolor å
andra sidan. Ynglingarne måste, för att
blifva tjänsteman, bevisfa universiteter; men"
Gymnasier och Skolor kunna ersättas
genom privat undervisning. Dessutom äro
dessas distrieter så små, att de vanliga
domstolame med locat erfarenhet kunna
ransaka och föräldrar och anhörige vara
närvarande vid svårare mål. Slutligen
finnas där inga lagfarne lärare. Funnes
så-dane, vore ock där särskilda domstolar
lämplige. Vid universiteferna äro de
nödvän-dige, såsom visadt ärf och kunna
åstadkommas — utan kostnad; då däremot ett
universitet, om deSs medlemmar skulle
dömas-af stadsrätt, borde bidraga till denna rätts
aflöning,
Studenternas rätt till egef forum anser
Consislorium icke egentligen kunna yrkas
af de akademiska Iärarne, då de, såsom
m >gna män och tjänstemän, icke mer än
undra., kring hela riket spridda och
frivilligt hån sin hemort skilda tjänstemän, äga
anspråk därpå. Men andra tjänstemän
sakna denna fördel af eget forum, emedan
något sådant ej öfver allt finnes. Då ett
sådant däremot finnes- vid universiteterna och
är för läraren det naturligaste bland alla
på stället befintliga; samt då Iärarne äro ”i
flera gradationer sammanbindande länkar
uti den hela ring (?),• som
universitets-in-rättningen omfattar’’;’ vore def, ”emot
lagens analogi och det techniska
sammanhang, som all lagstiftning bör önska och
eftersträfva”, felaktigt att lägga lärarna
under en annan- domstol. Consislorium vill
dock icke försvara någon sin rätt, utan
universitetets i det hela,’ men finner, att, då 2
och 3 §$. af Presteslåndets privilegier
försäkra Iärarne om bibehållande af alla sina
välfångna friheter,- och del särskilda forum
är en deras välfångna frihet, böra de
bibehålla den både för sig-cich sina. familjer.
Om Akademiens lägre betjäning och
akademiska personers enskilde tjähare
hänvisas till ett eller arfnat forum, kan- vara
alldeles- likgiltigt för universitetet. ”Men
hvariore skulle man til låtar’ sig den
oformligheten’ att klyfVa hushåll emellan olika
jurisdictionér, att ställa husbonden eller
hus-fadren uitder den ena ocli anvisa de under
hans husbondevälde lydande person ef
(fif-én- annan’? *)
Tryckfrihetslager! strider mot Comitéen^
projeef. Den har uttryckligen förbehållit
universiteten sin (deras?) dotnsrätt i
Iryck-frihets-mål.
Grundlagarne (i hvilkas förklaring
Consislorium icke tilltror sig att ingå) äro
således orätt tolkade af Comiléen, och emot
*) Nej, dvlikl lins ej i liSgori stat. T. eis, en
dräng hus en ail. lstnan sUr ju i första
in-stauce under hufrätt, lika vät som bans
luis-bonde. Imedlcitid s-.nes oss jast Comiföen
bafra vetat förekomma denna kl; fniug,
åtminstone i längden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
