Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från Stockholm.
Måndagen 3. 21 Januarii.
JCtt blick få sistlidnc år.
QForts. fr, N:o -76}.
M cn under 3ct man -icke saknarlhopp
om’Greke-lamls befrielse ifrån .Turkiskt öfvervälde och till
ocli med oro cn’befrielse, verkställd genom
Grekernas egna krafter; måste nian icke glömma den
’Stora frågan om sättet, hvarpå >Grekcrne kunna
komma alt inrätta sin nya stat. Liar äru
utsig-terue mindre ljusa. :För det första svuas de
-aär-skiida proviitceme och folken icke beredde ott
bil–da en odelbar stat, utan på-sin höjd en
förbundsrepublik — något som kan bära sig i Norra
America , där de förenta Staterne, såsom icke omgifue
af ärelystna och krigiska grannar, organiserat sig
till elt helt och hållet industrielt samhälle, med
ännu i mansåldrar outtömliga källor för odling och
tillväxt, och icke bafva uågot att frukta.ai de
plågoris, som i seltior nedtryckt Europa , neniligon
• eröfi ingslystnadcn och religionstvister. För det
andra svnes ’Grckcland hotas af den
rysligasle.hior-aiki. Folket ligger fullkomligt i den.ofantliga
prest-skarans händer, och ledes och styres af den,
nästan så som Ju8uitcrne styrde de arma Indianerna
i Paraguay. -Den h e 1 i g a £ y u o d cn visar alla
tec-<ko»i till den oinskränktastc iiersklystnad ,
sammanblandar vcrldsliga och religioussaker, bannlyser och
välsignar, .lika i dessa sednare som i deförra, och
-tyckes hafva -förs tå 11 alt ailsgana eller-sätta i
overksamhet hvarje-kraftig karakter, som ej vill. böja
Sig under prestoket-eller på folkrättens, det lugna
modets och den sanna politikens väg, men.utan
fanatism och utan korset i handen, löra‘Grekerna
till-en ordentlig organisation i bofgerligt eller
mi-litåriskt afsecudc. :Det(a bar DcwcLrius Yjisilanti
erfarit.
Vanda vi våra blickar från de Europeiska
länder 90m under förlidne år egentligen yäckt
.up-märksauihet, genom statshvälfiiingar; så träffa vi
först England, hvars -stormiga parlaments session
Sr 1820 efterträddes 1811 af-en mörk, hemsk
tystnad, blandad då och då med förfärande .klagomål
öfver nöd och näri ngslösbet, i synnerhet hos
jord-bruks-interesset. Blott cn gång iipflammade
oro-lighets-glden hos folket, Anledningen var Drott-
ning Carolinas död. Folket mindes ännu, hut u det
.försvarat heunc, huru hon segrat. Nu dog hou
.mycket hastigt, och sinnena uprördes, då henne*
lik lika hastigt aflärdudes ur laiulct. Tåget villa
[taga c 11 .kort och, som folket tyckte, mindre
ärofull väg. Det reste sig därföre mot dun
cscorte-ran.fo militärsty rkan , segrade och lördc tågot den
.vag, det önskade. Dcuua händelse, att cn
likprocession tog cn annan .väg äu den bostämda , är
i sig sjclf of ingen betydelse; men den, att folket
besegrade den väpnade styrkan, är så mycket
cf-tcrtäukljgaro. Några sådana exempel till — och allt
är fÖrloradt, -derest ncmligen i detta land, såsoiu
några påstå, lagstiftningen förlorat sin
moraliska kraft.
Men just dessa upträden vid Drottningens
liktåg uplifvadc minnet af den sanna sjelfständigbct,
.Engelska domaramagten äger. Och ett land , sons
äger den, kan trotsa många stormur. Ett par
med-borgar" .blcfvo ihjälskjutim af militären — och
dum-.slolarne ifönkunnade: ”mord af berådt mod.’’ I
huru mång.i länder ser inan dylika exempel? Under
den mililäriskt despotiska anda, som på så mänga
ställen insmugit sig, är det mer äu sällsynt, att
den enskilde medburgareu får fullkomlig rättvisa
mot militären, i synnerhet då den agerar i eorp*
och mot en hop, som kan anses för uprorisk. Men
.Englands ’lagar skipas af verkliga domstolar.
Dnm-ramc äro ej lönta lycksökare, utan cn hämnd af
medbovgare. Aldrig framlyser förträffligheten a t
denna inrättning klarare, än då fråga är alt döma
mellan magtens.verkt yg och de lydande.
Den gamla frågan om .katolikernas
emancipation väcktes åter och understöddes af Miniatyren ,
som därigenom Starvann . -eller åtminstone troddes
skola Stenviniia, någon-del af den popularitet, som
•gått förloiaJ under rättegången mot Drottningen.
Också gick billen blott igenom i ett hus, och
stian–dado i det andra, säkerligen till de ministrars stora
harm, som-i det första underslödt den och som,
-säkcrligeti med förvåning, funno sina medbröder
motarbeta den i öfver huset. Besynnerligt är, aU
ministrariic icke ansågos fallna, genom del att
denna, af dem i början .understödda , hill färkastades.
En dylik olycka med deras favoritbiller plägar
annars vara Ueias undergång, — En partiel minister-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
