Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
forandring hor not Kreta stut ägt rnm; men både
hulvudpersouerue ocb systemet stå qvar.
’ (Forts; e. a. g.)
Nagra ord om en nations och dess represen-,
tanters förhållande till sina Ministrar.
Dcnna^upsats är föranledd af en not i
Stock-LolimPostct) N;o )4, ccli of det däri fällda hårda
omdöme omSpanska Cortcs’s förhållande, Cortes fl där
dr» förebråelsen att, i anledning af Konungens remiss
och i utlåtande öfver liäudclscrna i Andalusien^,
hafva framkommit med en anklagelse inet
ministrarna; hvilket ej bordt ske utan klara bevis.
Cor-tes hadc baft många tillfällen att på annat sätt
ådagaläggs, att ministeren förlorat deras förtroende,
och förmå Konungen att omgifva sig med andra
embeismän. Nu däremot, sedan de flere gånger
tagit ministerens parti, sedan de icke bildat någon
formlig opposition mot dess åtgärder, hafva de
ögon-akenligen endast vikit lör den allmänna
orolighets-andan.
Både i dessa satser och dessa npgifter är
något falskt
DS den förra, eonstitutionelt sinnade prh alå—
mänt älskade, ministeren afsattes och den nu
va-rande nämndes, förklarades inom Cortes
högtidligen missnöjde därmed. Då den nya ministeren
sedermera, i cottstitutiooei ordning nämnd, förvaltade
•iU embete, hade Cortes ingen rättighet eller
förbindelse att företaga något mot densamma, så vida
icke anledning var till åtal för tydliga lagbrott.
Denna ministerc kunde, likasom bvarje annan,
föreslå nyttiga åtgärdor — och Cortes hade varit
förrädare, om de; för personernas skall, satt sig
mot nyttiga förslag. Men då Konungen
remitterade till dem en frågo, som just rörde folkets
missnöje med ministrarna, måste väl Cortes framlägga
sin öfvcrtygelse, huruvida ministrame varit folkets
män eller folket hadc skäl alt vara nöjdt med dem.
Skulte de då, endast för att icke Jcniua de
upstiid-sige rätt, neka sm öfvertygclse och gilla
ministrarnas förvaltning?
livad förf. menar med den formliga
oppositionen, som han tror Cortes hafva bordt bilda .mot
ministeren, är svårt att säga; så vida han icke
därmed förstår en sådan där, någon gång sedd,
aktningsvärd opposition, som, utan afceende på saken,
jnen endast med afseende på personen, sältor sig
emot allt, hvdd regeringen vilt. Lyckligtvis för
Spanien, linnes ännu icke i dess nationalförsamling
en dylik opposition, och sldra minst cn dylik plu-
".st
ralifet, som offrar sin öfvertygclse och landets
bästa åt sitt missnöje med de persouer, sou> sitta vid
styret. Tvärtom hör man sycköDska ett laud, hvars
folksombod, för lugnets och det allmännas skull,
svälja sitt missnöje och understödja cn ministere,
med hvars personliga egenskaper de äro missnöjda,
och upträda först då, när lagbrott fordrar straff eller
Konungen uttryckligen begär utlåtande öfver
förvaltningen. Att Cortes någonsin gynnat den un varande
ministeren eller gillat alla dess åtgärder, kan förf.
icke påslå, Mali bar sett så inånga prof på mutsatsc».
I flera enskilda mål, som kommit under Cortes’»
skärskådande, hafva de gcnouibäcklat ministrarna»
åtgärder. Mängden af förvaltiiingsniål fiamdregc*
icke inför Cortes, som också öfver dem ieke kunna
yttra sig, så vida de ej föranleda till lagligt
beit-rande. Mau bör fatta akilnadcu mellan ett
yttrande af Cortes oeh yttranden iiiom Cortes, De
sed-narc hafva »om oftast — oeh kanske af
pluraliteten, om frågorna koinmh under omröstning —
varit eiuot ministrarna. Det förra kunde icke
komma i fråga, förr äti det var föranled t oeh
affor-dradl; ty man besinue blott, att frågan var, icke
om cu eller annau åtgärd, utan om Ministrarnas
hela förr altuing, såsom orsak eller icke orsak
till ett npror. Härom voro Cortes hvnrkcn
skyldige eller berättigade att yttra sig, förr än dc
voro Stspordc. 1 England är praxis den, att
Konungen lyssnar till den ton, som bos Parlamentet
råder om hans ministrar, utan att parlamentet går in
med formlig address mot dvn>. Så skev och har
nyss skett i Frankrike. Det torde också vara dea
enklaste och naturligaste vägen.
Att hafva vikit för orolighetsanda», är en
förebråelse, hvars orättvisa ligger i den klaraste dag.
Cortes’» första omsorg var att högtidligen
fördöma olydnaden mot regeringen. Dc voro
atigel-ig-na, att detta skedde först oeh utau allt afseende
på ministerens förhållande. Sedan yttrade de sig
om detta. Kan sådant kallas att vika för
orolig.-hetsandan, för (actions skriket?
SiutKge» må det tillåtas oss några reflexioner
öfver ministerv/äsendet i allmänhet. Mau hö ren-en
sådan mängd vrånga satser dårom, att man nästan
måste fatta uti hvarje tillfälle att dSröfver < ilträt I a visa.
Man beklagar Konung Ferdinand, emedan Isan är
på den punkt, att han lår tago råd, ja, såsom
någon kunde känna sig frestar! alt kalla det,
föreskrif-ter af folket och dess representanter, i fråga om
minis trors tillsättning. Att inan beklagar honom
härför, kommer däraf, att man med sådan
svårighet gör skillnad mellan en favorit och en
minister. i fall Monarken bvUöfvcr cn favorit, så må
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
