Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mente i Sevilla foiklarnt sig för M>ni$trarns , och
att Velasco^ ochj Escovedo darfoie llytt till Isla
de Leon.
ncsningen i Navarra iir *S godt som slutajl.
Dc flesle antaga den af Gen. Banos erbjudna
amnesti. Man bar npsnappat Jiögst yigtiga papper,
aom Icnina up/ysniug ouj Insurgenternas
penningc-tillgångar. Dcssa papper aro skickade till Madrid,
men torde icke komina ptt allmSngöjas under nu
varande omständigheter. I Arragonien. har Gen.
Alava, efter Stcrställdt lugn, Bier iutSgat i £aragossa.
Från alla häll inlöpa underrättelser, att resningen
är dämpad, att de uproriska corpserne ej mer
exi-»tera, att pian ej yjsste , livart auförarne tagit
vägen, men att irreguliera band framtitta , där man
oj väntat dem. De 4oo Servile, som ville bryta
ut fästningslSngfirna i Gjrons, kringirra nu och
Lafva förgäfvcs $ökt alt komma (Jfver gränsen. —
Om Qen. Campoyerdp hade man inga
underrättelser, men hoppades dork, att han inryckt i
Sevilla. Gen. Moreno Daviz liar i Cordova fält den
honom tillsända förstärkning, men icke behöll göra
. fcruk däruf. — I Barcelona hadc folkel väpnat sig,
<lå deti redan bekmta addicssen beslöts ooh Xele
Pplilico (lydde till Madrid. lin Öfverstp Costa,
tom under smittan gjorde sig högst förtjrnt af
staden J leder resningen. — I Famplona" fortfara
ut-vatidringariie oeh stridigheterne meilati tolk och
militär. DS ett rompagni af dessa sednare nyss
inryckte i staden under rop af: ’’le!ve llicgo!”,
•varade (piket: ’’St h . , . med Biego! St h . , .
»ned militären!”, IJärpS begyntc ett slagsmål,
hvap-. vid Jlcrq personer blcsseradcs,
Frankrike* Kamrarnas, i synnerhet de
do-puterades, debatter förete Stor, i hela dess vidd ,
det gamla skSdcspelet af häftighet. Vid cn
öfvejr-läggning, pin alskalfaude s( en gammal, af
Conyen-tet stiftad lag, talje Manuel orh sade hland annat,
ntt Cunypnlcts Jagar hlifva gällande, tills de
formligen afskaffas, och att de ingalunda kunna anses
»fskaffade genom händelserna Sr 1814. DS upstod
ett vjldl skri pS högra sidan: Jacobincrne hafva
aldrig haft rättighet att stifta lagar. E‘> annan
ledamot ropade: ’’a bas Manuell” DS ruste sig de
liberale i massa och fordrade, ntt Presidenten skulle
auuiann den uproriske ropgreu til) ordning.
Denne gaf sig duck icke till känna, oph Manuel
förklarade qig ej vidare begära någon rättyisa mot
”den hlodjiunden’’. Sedan det någorlunda lyvkijts
Presidenten att stilla sinnena, fattades beslut midt
emot (det antiliberala) utskottets betänkande och
nästan i enlighet med Manuels yrkande Detta
skedde genom ccntrcus forening med vcustxa sidan; en
händelse, som den nu varande ministeren några
°ån-ger redan med bedröfvelse sett.
Vid en annan diseussion d. 11 Jan, talade B.
Constant. ”Nu på några dagar i sade han, visa
sig, i vissa tidningar, artiklar, som påminna om
1793 års alla fasor och skulle upreta passionerna
hus ett folk , som mindre älskade ordning och
allmänt lugn Men Censuren . som liter dessa bitar
inflyta, hindrar alla andra, ämnade att besvara dem
med moderation. Jag gör nu blott én anmärkning
till: all statsmagt ntgär från Chartan (Våldsamt från
högra sidan: ”Nej, Konungen; nej, Ligitimiteten").
Ja, alla statsmagter äro legitima, allt sedan Chartan
oeh genom henne. (Bullret tilljager), Jag tror, att
dc , som neka del, icke kunna göra Monarken en
större skymf) än då de våga vederlägga Hans egen
iörklaring och påstå, det Han« magt icke hvilar på
Chartan. Ve det land, som läte sin monarks magt
hvila pS något annat an conslitutionen; åt ett sådant
land kunde man med visshet förutspå anarki och
alla dess plågor. (Ater knot från högra sidan, men
stirkare och längre). Åtminstone bvilar dock vår
m gt på Chartan. (Girardin: ”all magt”. Till
hö-g r; ’’nej , nej; det Ir bädrlse”). Efter min
öf-vcrtvgetae upköro, så snart Cbar’an är öfverträdd,
i ögonblicket alla vira fniimagter oeh vi äga lila
litet att stifta lagar som hundrade, de första bästa,
från gatan uphemtade faetiouister. Chartan bör
således vördas, för vår, tör thronens, for allas
skull.*’ — Grcfve dc Marccllus: ”Och jag
protesterar, i Frankrikes namn, mot läror, enligt hvilka
någon statsmagt härd . ter från någon annan källa
Hn Konungens rnagt J.ig har med mig hela d< t
monarkiska (*’och det religiösa”. tillade cn Ultra)
Frankrikes tänkesätt, och alla de Fransmäns, som
sitta legitimitetens heliga dogm framför all ting’’. —
L unclh; ”Krig är förklarndt mot Chartan . till det
gamla styrelsesättets fördel. Understödjen, om i
viljen, Marccllus’s sats; vi begära ej bättre,
Frankrike skall åtminstone vela, på hvad punkt det står.
Vi vilja också tydligt yttra oss , huru vi betrakta
legitimiteten: (”Ah, ah’’). Legitimitet kommer af lag.
Likasom det dunas lagliga (legitimes) barn; så
dtinas legitima Konungar. Jag och mina vänner äro
färdige alt försvara denna legitimitet enligt hvilken
krouan jagligen tiil uller dtu ena lagliga ariv ingen
efter den andra af Kungliga huset; men vi skola
pallålligen bestrida den grundsatsen , »om gör
folket) till Konungarnas egendom, en graudsats som i
England är Majestäts-brolt.”
STOCKHOLM,
Trycki hos ElhÉk och G* a ms k b o;
/
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
