Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1822.
Fria Stockholm.
Måndagen d. 11 Fcbruarii.
Supplement till Svensk Litteratur-Tidnings Öfr
versigt nf Sveriges uu varande Dagblads
litteratur.
(Slut fr. N:o gi.)
Delta allt är för enkel! och klart, för att smaka
dem, som icke vilja begripa, utan blott tro, som
önska göra sakrament och mystik äfven af det,
som lätt kan fattas uf det sanda förnuftet. Vill
man riktigt fermt, såsom Leopold säger; så räknar
man icke för rot alt iörvända historiska faeta —
livarpå vi hafva visat ett exempel och skola visa
£u fler.
Däribland är den monstruösa målningen af
controllsystemet, sädaut som Lilt. Tidu, vill, att
de liberale önska iuföra det. En censor tillsatt
öfver den andre, cu vaktkur lurande på den andre,
till dess alt ändtligen ingen mer tror hvarannan —
så skulle denna inrättning blifva, hvilken Litt,
Tidu, vill påbörda do Liberala. Följden skullo
vara, att Ephorcrnc blefve. de verklige magtägande.
Delta skall styrkos med exemplet af Sparta och af
vår frihetstid.
Nästan vid hvarje steg inåstc man slöta på en
orättvisa mot de liberale eller en okunnighet i
äin-net, ja till den grad, alt man verkligen vore frestad
att tro Litt. Tidningens rcdaciiou aldrig hafva
lä-•it, livad dm criticcrar. Någon gång har man sett
ett slags litteratörer studera sig in i några
föregångares system, läya af deras skrifter kanna
deras niolsländave och sedan inbilla sig, att a|la
motståndare måste vara af samma tanka med dessa,
likasom Riddaien af Maucha . hvilken last om sina
föregångare i riddarskapet. att de slagits med jättar,
llau gjorde rätt, att lian drog ut mot dem (sä snart
han ljemligen var öfvertvgad om deras tillvarclso
och skadlighet); men han gjorde orätt, alt lian tog
för jättar allt, livad han såg, och sålunda kom i
haiidgcmäng med vädei q varnar. Litt. Tidn, säger,
sedan han framlagt sin theori; ”Jag vet icke, om
den motsatta meningen är liberalitetens’’. Likaså
kunde nian säga: Vi vete icke, om vår liknelse
passar p5 Litt. Tidningens sätt alt komma åt sina
kunskaper och sina motståndare; men misstänkt
ser det ut. Den publicist, mot hvilken han vän-
der sig, vid upgörande af den besynnerliga
målningen på conlroll-systemet, den just har ofta och
högtidligen förklarat sig emot allt mekaniskt
con-troll-väsende, liar yrkat, alt controllcu måste vara
cn lofvande kraft hos ett uplyat folk, och
ingalunda hos tillsatta upsvniiigsiiiän, som, deti
ene öfver den andre, ur vaktkurer och
fiscals-con-tor bevakn hvarandra (säsom Ephorcrnc i Sparta
bevskade Körningarna). Att Rådet under
frihetstiden skulle vara Ephorcr öfver Kouungarna, Sr en
sats, som ej kunnat väntas af litteratörer par
exblience. Rådet var det verkligen regerande, men
alldeles icke upsyningsinau öfver regenten ; sådant
måste cn skolgosse känna. Att Standerne hade
inseende öfver Rådet, det var felaktigt blott
däiigenom, att detta inseende sträckte sig ej endast till
att granska och, vid befunnen brottslighet, anklaga}
ni• ingen oberoende domstol öfver rådel fans ; att
Ständerna sjelfva (den åtalande) blaudndo sig i att
döma och att ändra domar och åtgärder; att de
af-Ofh tillsatte HSd; alt Ständernas röst icko var
folkets röst; att de drefvo sitt spel i mörker oo!»
sorgfälligt skrinläde sina handlingar; att, ined ett
ord, do voro cn aristokrati, likaväl som Ridet, men
blott i en högre instnncc, och att både Konung och
folk voro likasom främlingar i landets
angelägenheter. Af alla dessa fel, b vilka rakt strida mot
de liberalas system, härledde sig det onda , men
ingalunda därifrån att cn coutroll på
regeringen fans.
Att för mycket hårklyfva öfver den frågan ,
livar Majestätet hvilar, torde ieke löua mödan. Att
majestätet ursprungligen är folkets har man väl
svårt att neka så vida man icke vill förklnru alla
rcgimcnts-förändriiigar, uIIn nya dynastiers
upsti-gandc, allt nytt constitueraudc af staten för brott
mot Guds lag. Ett folk utan monark kau inan
tänka sig, men icke ni monark tuaii folk. Då
folket constilucrnr sig då det ups.itter cu inonnrlc
öfver sig, utöfvar det hela sill majestät och
ttfver-lciunar det åt honoin till ulöfuing, just genom
eon-stitueriugs-aeten. Men genom delta öfverlemnaudo
afklnder det sig dock icke sitt majestät, ulan
up-träder understundom såsom sjclf utöfvare däraf,
gemensamt med monaiken. Men Lärim-d lyckca
icke Lilt, Tidn. vara nöjd; han vill tillägga Mou-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
