- Project Runeberg -  Stockholms Courier / Courieren från Stockholm N:o 72-101 1822 /
558

(1820-1822)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

arken ett eget ursprungligt majestät, som ieke
utgått frän folket. Denna lära , livars missbrukande
födt så många orimliga och fördärfliga satser, i
fråga om legitimiteten, är i England förklarad fer
Majestätsbrott, Och hon bör vara dét , så vida
tanke och torskning någonsin böra straffas; ty hon
leder rakt till förstöring af allt lagligt samhälle.
Monarkens majestät är verkligt majestät, d. v. 8.
•n helig, oantastelig värdighet; men det existerar
genom lagarna och härleder sig från det majestät,
•om lans, innan Konungar funnos. De liberale, vi
länna , tyckas just icke vilja göra Konungen till
den förste em betsina nu en; och den publicist,
mot hvilken Litt. Tidn, vänder sig, då han yttrar
de i fråga varande satserna mot liberalismen, har
liögtidligeu ogillat det af en , för liberalism icke
anklagad , Konung fällda yttrande om sig sjelf, att
}tan vore den förste medborgaren; och medborgare
måste man väl vara, för att kunna vara
embets-man. Åter ett bevis, hnrn väl Litt. Tidn, känner
dem, mot hvilka han strider.

Efter det system, de liberale drifva, äro
kärleken och vördnaden för regenten visserligen
grundade på föriinftsraisonncmeut , såsom Litt. Tidn,
.•äger; ty det är godt att begripa, hvarförc inan
Ilskor och vördar någon. Men alt dessa känslor
Iro kalla, icke lefvande, tyckes icke däraf följa;
ty del är svårt att inse, att man icke kan racd
värma och lif älska någon , i fall man begriper ,
hvarförc man älskar honom. AU älska eller bata ,
ulan att veto hvarförc, stöter på vidskeplighet. Den
barnsliga kärleken är en skön naturens inrättning ;
»ten att något af tacksamhet, vana o. s. v,’däri
ingår, har man anledning att tro, däraf att
fosterbarn ofta med lika ömhet fästa sig vid sina
fosterföräldrar som om de vore kötsliga föräldrar. Icke
är kärleken till monarken oren, därföre att <
undersåten begriper, huru välgörande och skyddande lör
hans fri- och rättigheter Konurigamagten är, eller
att denna magts atöfning står under logarua,
ehuru monarkens person är uphöjd öfver dera.

Och skall detta lagarnas välde göra monarken
lödsen vid sin höga bestämmelse, beröfva honom
hans kärlek för land och folk? Och skall en
Konung, som ser sin magts organer underkastade ett
folks granskning, sätta mindre ära i att upoffYa
sig för delta folk, än om upsiglen öfver
regeringsåtgärder tillhör, r blott Adelen? Skall han icke
kunna vara hjälte och .’idel därföre att stats
inrättningen hvilnr på ett corjtract, d. v s, ett
erkän-jtnn le af ömsesidiga rättigheter oeh cn ömsesidig
föi bindclso att icspectrro dem? Vi kunna ej
begripa allt detta, vi kunna cj inse skälen däitiil,

mera än vi inse skälen, hvarfore en far sknlle
mindre kärleksfullt vårda sitt barn, därföre att lagen
ålägger honom det, eller barnet mindre kärleksfullt
lyda honom, därföre att lagen så bjuder.

Denna jemnförelse är gjord, blott för att visa,
det ett contract ingalunda utesluter kärlek och
förtroende, såsom Litt. Tidn. påstår; men icke för alt
på något sätt understödja liaus sats, att kärleken i
politiskt afseende är af samma natur med kärleken
mellan barn och föräldrar. Mcdborgarue äro icke
barn, icke omyndiga; de äro män, och ofta män
af förstånd och redlighet, till samma gradsom
deras styresmän. De behöfva ej förmvndare; de
be-höfva blott sina rälligbeter skvddade mot våld. Och
då detta är vunnet— och vunnet genom ett
contract, ehuru illa ordet ock må skårra i Litt,
Tidningens öron — kan man befria sig från mödan
att behandla dem såsom barn. Det bebof,
människan känner af samhälle, af forening med likar,
till gemensam glädje, gemensam hjälp, gemensamt
försvar, kan fyllas nfan hennes förnedrande till
barn. Hon kan, såsotn sjelfständig man ocb utan
tipoffring af-sitt stora värde, älska, ja med lifvets
upoffring försvara ett fädernesland och cn regent ,
hvars ära ocb fördel hon inser vara-så innerligt
förenade tned fäderneslandets.

Detta begrepp om sjelfständighet, fo’renadt med
nndergifvenbet under lagen och mider den
öfver-liet, lagen tillsalt. denna öfvertygelse om
rättigheter, för hvilkas kränkning lagen alltid kan kräfva
hämnd, denna frihet att bevaka förvaltningen a!
sina egna angelägenheter, göra visserligen ir.ke
staten till ett dödt konst-maschineri, oeh
”Liberalismens nuvarande trånga begrepp1’ torde verkligen
kunna lofva några andra frukter än bandel,
rikedom, säd, nll, boskap, barn, hvilka frukter iined—
lertid till en början icke äro att förakta, alldenslutid
historien visar, att folk, som vant usla i
ekonomiskt hänseende ocb lidit brist på lifvets behof ocb
beqvämligbetcr, icke. höjt sig till någon
sjelfstän-dighet, någon känsla af sitt värde, ntan sjunkit ned
i iifegenskap och råhet, och blifvit rof för
aristokrati och hierarki. Lnxen, vekligbelcn, äro
samhällets fördärf; men de åtfölja avistocratien , och
icke en jemnt fördelad välmåga. Att
NordAmeri-kanerne ai betat pS denna, torde icke föl tjäna
förebråelse. Hade de begynt utt odla vitteibet ocll
konster innan de odlade bvete, så hade de åter
fallit nnder England. Men en tid kommer, då a rm
skönhets-sinnet vaknar hos dem. Huru många fria
stater frsmbragt beundransvärda saker i vetenskap
och konst, och linm få despoti* ka stater ha, va
något att däruti framvisa, beholde itaau icke säga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 15 17:27:59 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stmcourier/1822a/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free