Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
F r S n Stockholm.
—øm—–m
Måndagen d. 18 Februarii.
Om Universiteurnae jurisdiction.
(Forts. fr. N:o 71)
Alt ntvickla halten af Consistorii historiska
framställning, till vederläggande af Comiléens
påståen-den, vore här for vidlyftigt. Detta, som egeutligen
icke rörcr hufvudfrågan (001 akademiska
jurisdic-tionen numera är nyttig och uödvändig) blifver
kanhända-någon gång ämne for en särskild
afhaud-ling, I forbigående torde inan dock få anmärka,
att, Consistorii alla bemödanden och klagomål
oaktade, de i medeltiden stiftade universiteter ändock
grunda sig på skrå-principer ocli äro corporationcr,
efter bvilkas mönster de sednarc stiftade bildat sig.
Att de härstamma från mörkrets och våldets
tide-hvarf, förefaller Cousistorium vara eu så bård
förebråelse, att den blott brhöfver, ined barmens
ton, uprepas, för att framstå i hela sin orimlighet.
Ty Consistorium slutar däraf, att universiteterne,
i händelse förebråelsen vore sann, svårligen
kunnat vara säten för veleuskapcr och konster eller
bidraga till odlingens fortgång. Men då det nu
är allmänt erkändl, att universiteterne verkligen
bidragit till vetenskapernas och odlingens fortgång;
så måste slutsatsen blifva, att det ursprung, dcu
första och ännu icke ullagda form, Comitécn velat
påbörda dem, icke äro saut framställda. Delta sätt
att argumentera är icke ovanligt. Man har ju
många exempel på advocatcr, som med framgång
an-vätrdi-det, vid försvar för anklagade, ”klin
vandel, mina tänkesätt äro kända för redliga; jag har
varit nyttig, jag liar gjort det, jag har gjort det
— således kan jag icke eller vara saker till det i
frågavarande’*. Detta låter, dc-tta öfvertalar någon
gång en domare , soin icke riktigt är på sin vakt;
men det ar ocb förblifver ändock aldrig mer än
clt slags sannolikhet. Och ännu falskare är den
slutsatsen, att en inrättning är till alla delar
god, darfdre att hon lyckats att frambringa goda
verkningar; alt bon alltid är god .och
ändamålsenlig, därföre att hon eu gång varit det.
Statsförfattningar, lagar liafva undergått beständiga
förändringar, och måst göra det, allt etter tidernas
och bildningens förändrade skick. De gamla
la-garuc passa lika litet för de nya tiderna, som de
nya lagarnc skolat passa för de gamla tiderna,
Om tuau framlägger skäl, som bevisa denna sats ,
lärer man väl således, enligt Consistorii tanka,
auiäda endera? Lagar skola dock finnas i b varje
tid; ocb undervisnings anstalter äro nödvändiga
lika väl nu soiu förr. Detta är Comitécn*
uttryckliga mening; men Consistorium, förblindadt (i fall
man vågar så säga om en sS uplyst corps) af eu
oförklarlig ilska, kar påbördat Comitécn den mening,
att iiuivcrsitctcruc, ”0111 Itvilka man, efter allt livad
Comitécn sagt, liar svårt att begripa, det de
någonsin kunnat vura säten för vetenskaper och konster,
allt ifrån uplysningeus egentliga dagning, endast
genom cm allmän glömska synas blifvit
qvarlcm-nade, att fortvegetera i sitt gothiska barbari,’’ Om
vi rätt förstått Coinitécns mening, är den icke, att
universiteternn blifvit qvarlcmnadc af glömska, utan
alt några föråldrade inrättningar vid dem blifvit
qvarlonmadc , att fortvegetera. Comitécn synes
ganska väl begripa, både att universiteterne förr
varit och ännu äro säten för vetenskaper och
konster, m.eu icke hvarföre all rost, som vidlåder dem
från fordna tider, måste bibehållas, i fall denna
rost ock vore Icniniugor efter hakar och baud ,
hvilkas ämne då var clt fast ,jcrn. Oiu univenp-,
te terne, äfven med denna rost, uträttat lofvärda
ting, så är mer äu troligt, att dc utau den skula
uträtta lika mycket godt, om ej mer.
Hvarföre bur Consistorium öfver allt
missförstått och med så mycken ilska bemött Comiléens
förslag? Hvarföre har Cons. ansett det för ett
bemödande att göra universitetet förfång? Äro dc
män, som utgöra Cousistorium, icke vältänkande,
toleranta, vid anständig discusBion vanda män? Och
då tnau måste bejaka detta, huru kominer det sig
då , att de af en så föga lofvärd känsla låtit förleda
sig till utfall, till advocatoriska utfall mot andra,
hvilkas nit för universitetets väl och ära de måste
erkänna? Om desse missförstått medlen, så kunna
de vederläggas. Kan delta ej ske utan personlig
ifver? — Orsaken måste ligga i sjellva
universitetets inrättning, i corporationeus sammansättning. ij
Då Kongl. Maj:t remitterade Comitécn*
utlå-tando till Upsala Professorers förklaring, skeddo
det väl af den anledning,2 att de, såsom nplysta
och om föihållaudct tiära underrättade medborgare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
