Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skulle lem na sina nplyaningar ocli betänkanden,
men icke alt de ansågos vnra parter, bviika borde
försvara sin rätt. Men att de ändock såsom
passionerade parter yttrat sig, det kommer just af
inrättningen; ocb irgen ting bevisar kanske starkare
nödvändigheten al en reform, än just denna
Cou-sistorii lörklnring, som pS det frappantnstc sätt
förråder en ännu oförstörd corporations anda. Och
sådan anda kommer af lagar och af lägo i
samhället. Om man ock icke ville tro, att livarje
särskild ledamot, som nn yttrat sig så, skulle, ined
sin oplysning och sin filosofi, liafva yttrat sig
annorlunda, om han icke varit intagen i
corporatio-nen och om han yttrat sig, fri frSn alla dess band,
så bör mun dock vara öfvert gad, a(t , om han
än hyst samma öfver tygelse som nu, skulle han
dock hafva ulan ilska, utan tecken till personlig
förolämpning, sagt sin mening.
Hvarifrån denna ifriga corporations-anda
härleder sig, har Coinitéen så väl utredt, att man
svårligen kan något tillägga. Denna anda är det onda,
som vidlldar uuiversiteterna från deras
medeltids-organisation. Att han icka uträttat mera ondt,
bevisar, huru mycket verkligen godt ändock ligger
till grund för hela universitets-iurättningen. Om
han hos oss blifvit lika fullkomligt bibehållen ’som
i England, hade vi fått röna samma fördärfliga
verkningar som där, att ncmligcn tidens bildning gått
fbrbi universiteterne, att de stått qvar i b el a det
gothiska barbariet,, med sin tuseude-åriga filosofi,
tinder det den oberoende bildningen fortgått
bredvid dem. Men om rosten ieke varit så djup pt
våra universiteter, följer dock icke där af, att dea
bör bibehållas.
Det var en tid, då vetenskapernas republik
var mera inskränkt än na då den i allmänna
lif-vet föraktades ocb måste sluta sig inom vis»a
trånga rum, hvarifrån den icke förmådd«’ att tränga in
i den vanliga verlden. Denna, tid är förbi ; hel»
den uplysta verlden har blifvit ett stort
universitet. Do små enkom inrättade äro doek lika
nödvändiga, såsom det storns, förgårdar. Men inan
be-höfver icke begripa mycket, för att begripa, det do
nu hafva en bult annan betydelse, än då de
stiftades; de måste nu närmare sluta’ sig intill don-
stora skolan,, den lefvande och handlande verlden- ,
samhället; annars stadna de i opposition mot det,.,
förlora sitt anseende och inflytande, isolera sig ,.
gripas af aTandcns och ilskans ande och bedraga
nationens hopp. Dt t abstraet vetenskapliga
for-skjiudct har nog tendens till afsondring; där lare
måste vetenskaps-idkaren af hyarje ntmat
förhållande påminuas, att han sammanhänger med något, som
kallas stat. Det är icke en fördel det är ett ondtj
man förfäktar, då man strider för
afsöndrings-prin-cipcn. Förstodc man sin egen sauna fördel,
fö-relogc mail visst icke denna strid. Men en
oly’c-ka vid allt privilegierad! corporationsväsende är,
att privilegierne försvaras, utan någon klar
öfver-tvgelse om deras fördelaktighet, ni n blott af en
instinkt, att ingen ting bör alträdas af hvad
man har.
Tryggt kan man påstå, att jurisdictionen
numera icke är någon fördel för universiteterna,
eller att någon i sakens natur och analogier grundad
rättighet til) dylik jurisdiction icke finnes.
Comi-téens bevis för denna sats synas oss icke kunna
vederläggas. De till Akademiska staten hörande
personer, kunna med lika trygghet. som hvarje
annan medborgare, vänta lagens beskydd under da
vanliga domstolarna. Den grundsatsen, att b var
ocb en skall dömas af sina likar,
harafCon-sistorium blifvit vand till aå besynnerliga resultater,
som man någonsin kan vända en sats. Hau äger
alldeles icke rum för alla medborgare, och kan
aldrig göra det, i fall man vill tyda honom därhän,
att hvar och en skall dömas endast af dem, son»
med honom hafva sainma ykc, lefnadssätt oeh
hemseder. Då skulle hvarje tjuf kunna göra anspråk
på att dömas endast af tjufvar ; ty ingen känner
bättre hans hemseder och vrkc. Nej, meningen kait
ej vara, och är ieke, på något ställe aiinati än den,
att medborgaren skall dömas af liia inän, som med
honoui hafva likhet inför lagen.. Så är meningen
fattad vid våra laudtdoinstolar, där nämnden blott
består af eu folkklass, men. ändock dömer alla
andra; så i Adelns privilegium alt dömas i första
instans af Hofrält, hvilken kan vara sammansatt
endast af ofrälso ledamöter. I frSga om
underdom-stolarna på landet, plågor sig Consistorium för att
komma till det resultat, att endast likar döma
likar, men kan icke komma längre, än att uämndcn>
är tagen bland den folkklass, som utgör
pluraliteten af invånarna. An vändom samma grund,
och vi skola komiua till den slutsats, att
akademiska staten skall dömas af borgerskapets. domstol i
universitets-staden; ty borgerskapet utgör där
pluraliteten. Sjelfva stads domstolar ne äro icke öfver
allt sammansatta af en borgerlig nämnd, 1 de
stör-le städerna bestå domstolarue, i synnerhet
criiwi-nal-douistolaruc, af juridiska emhetsmäiu 1 t»vcri—
ge finnes således platt ingoii’ grundsats, som bjuder,
åtminstone i så vidsträokt mening- som.
Consistori-u-ni påstår, att man endast skall dömas al sina
likar; endast fel spiler brott i tjänsten- gifva, i vissa
fall, detta privilegium — och för de Akademiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
