Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Spanien-: I*Madrid skall Konnngcns dröjsmål
med Pelegrins afakednnde hafva förorsakat
bekym-nier. Älven sågs ogärna, att befallning afgått till
• nctoriclterna om de exalterades häktande och
lag-förande i Andalusien under det amnesti \ ar förkunnad
faetionisterna i Navarra. Dessa äro också lullKomligt
akingrade. Deras anförares arrestering skedde väl
af spanska truppar; men Franska auetoriteterne
bi-drogo, Äfven Jiianito skall sedan hafva blifvit
gripen. I Barcelona gifves den ena glädjefästen efter
den andra, till Itiego ära. Något buller upstod
först, då en courier från regeringen medförde
underrättelsen om ministerförändringen. Folket
ville ej tro den; men snart korn allmänna posten och
skingrade tvifvelsmilen. Man är öfvertygad , att
constitulionens liender utspridt de rykten, som
föranledde tviflct och oroligheterna. På dylika
företag saknas icke exempel. Sålunda hadc i Siguenza
en fana blilvit upsatt, natten till d. 17 Jan., med
påskrift: ”lefvc republiken! lefvc Kejsar Rirgn P’
Men folket visade djupt förakt för detta gyckelspel.
—- Kring Bilbao är lugnet fullkomligt åtcrställdt.
Guezala har flytt till Frankrike. — Från Madrid
berättas, med ett ord, att alla provineer äro
fullkomligt lugna, till och med Sevilla , dit de nya
embetsmänncu blifvit inbjudna, att emoltaga sina
befattningar.
D. 26 förkunnades för Gortcs, att Konungen
nämnt’:’ till första Stats-Secrcterare (utrikes
minister) Marquisen af Sta. Cru«, till Krigsminister
Geucral Cenfucgos, och till Financeminister Gen.
Ballcsteros. Escudcro hadc undanbedt sig
Sjömi-nislcrcn, och 1). Fr. Osorio blifvit i stället nämnd.
De återstående, lediga ministcrplatscrne sades icke
blifva tillsatta före de nya Cortes’s sammanträde.
Regeringen Jiar gjort flera förslag (om
tryckfriheten, i afseende hvarpå Statsrådet föreslagit
ccnsurjuntoruas Stirställande, sådanc de voro i8i3;
em petitions-rätten, som man vill hafva individuel,
så att auctoritetCr ej få deltaga i petitioner m. m.).
Man tror , att den moderata pluraliteten i Cortes
nu vill skynda att yttra sig; ty nästa Cortes
anses blifva ultra-liberala.
Med dc ultramarinska provinccrna lära nya
rtVjdrrhandlingar vara S bane. Dc hafva bjudit
3o,ooo,Qoo Piaster för sjelfständighcten. Det säges
till och med, att Cortes erkänt den, Att
ledamöter ordentligen föreslagit detta, är säkert,
Frankrike. JDot rådande partiet har
ingalunda i allmänhet det inflytande som i kamrarna.
Det–tn ses af det sista deputerade-valet i Parit, där
Mr. Lapannuse, svåger till Ministern Villélo och
genom ett circulaire särskild t rccommcudcrad hos
valmannerna, måste gifva vika for rn liberal,
Gen-Gérard. De Prndt skall hafva 1 t pluralitet
departementet Hoanne. De libern i och Ultras’s
ömsesidiga förbittring har stigit til sin höjd. De
förre anse det nya tryckfrihets-l? . Jrslaget såsom
cn iin grundläggning till fullkomlig
contra-rcvoln-tion. D, ay och 3o Jan. samt 1 dennes voro öf~
vcrläggningarne i de deputerades kammare ytterst
häftiga. Manuel ville icke neka Bourbonernas rätt
till tbronen; men han påstod denna rätt bafva
varit så godt som glömd af den då lefvande
generationen. Konungens förklaring i St. Onen (hvilken
Villélc sade sig hafva afrådt) hadc tjänt alt
undan-rödja nationens vedervilja mot Konungahuset och
hofniännen. under det Frankrike var occuparadt
afaoo.ooo Irämmande bajonetter, Öfver dessa uttryck
råkade högra sidan i raseri; och följande dagen, efter
några ultras’s tal om uproriska yttranden från
tribunen o. s. v. , blcfvo orden : ”att undanrödja
nationens vedervilja mot Konungahuset’’, uttagna ur
protocollet. — Sedcrrtcro upslodo förfärliga
debatter. angående ett ulryck i lagförslaget, som
innehöll straff på väckande af hat eller förakt
mot cn eller flera folkklasser. Iläri ville
de liberale finna uplifvaude af de privilegierade
klasserna. Utrikes Ministern , Vicomte de
Mont-morcncy, talte för fÖrstR -gången och afbad sina
förra synder, (ffan var den förste Adelsman, som
i constituerande församlingen upoflrade sitt
ade-liga vapen). En doctriuär, Royer Colard. fanu
intet ondt i ordet klasser, men uprepade sitt
ogillande af hela lagförslaget. Cas. Perrier sade :
”gör blott en klass af alla Fransmän, och
thro-nen skall vara oförgänglig.’’ — D, 2 dennes
anto-gos 12 och 13 art. af lagförslaget.
England. D. 5 dennes öpuade jKonnngpn
parlamentet med ett tal om sitt vänskapliga
forhållande till främmande njagter, om sin bedröfvclse, att
Europas Ingn håller på att störas, om sina
bemödanden att förekomma detta, om sin föl hoppning,
att misshälligheterno mellan Ryssland och Turkiet
knnua biläggas m. m. Krououpbörden för sistl Sr
hadc öfverstigit den år 1820 och är i stigande.
ManufaCturerne och handeln hafva under sistl. år
upbloinstrat; men landtbrukcl är ännu i cu ■ svår
belägenhet och förtjänar parlamentets behjärtande.
Talet verkade icke på fonderna. En ung talare i
underhuset, Clive, föreslog tacksägclsc-addresscn ,
hvilken endast bestriddes af Burdett. som
beklagade. att Grekernas befrielse amin icke blifvit-verk-*
ställd och att Englands läge är så bedrölligt.
S-T O C K II O L M,
Tryckt hos ElmÉnocIi Giunsseu,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
