Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 87*
COURICRE&
- v
I §22
Frän Stockholm.
Måndagen cL 25 Fcbrnarii.
Om Universiteternas jurlsHiction.
Dc
(SI.it fr. N:o 86.)
’c exempel, Coroitéen niifört pS obetydligheten
eller, snart sagdt, småaklighelen af ilc befattningar,
livartncil den lärda Akademiska senaten kan
komma att besväras, äro verkligen talande. Att den,
vaTe sig lärd eller olärd, som äger t. ex. svin,
sysselsätter sig med omsorgen om deras skötsel odi
vilt deltaga i förordnanden, sotn röra den, sådant
är icke underligt. Att akademiska lärare äga syin,
är ej ellét underligt. Men att dcBse lärare cu corps,
denna aktningsvärda lärdoms-arcopagcu, såsom
anc-toritet, d. v. s. svinägande och icke svinägau.Je
utan Stskilnal, skall befatta sig med ett dylikt
cko-nomie-mål, förefaller underligt, så länge man ej
antager, att det finnes Akndemie-svin.
Men äfven i det fallet upbörde icke
deltagandet att vara oriktigt. Akudcoiicn, såsom sådan ,
äger, inom Upsala stad, mycken egendom. Men
detta berättigar lika litet Akademien där, som det
i andra städer berättigar allmänna fastighetsägandc
inrättningar, att ej blott deltaga uti den allmänna
policestyrelsen, utan til) och med att hafva cu egen
police. De öma omständigheterna, fadersväldct o.
s. v. kunna här icke anföras. Akademien är, i
detta arsccnde, icke att betrakta annorlunda än
såsom hvarje annan publik inrättning, hvarsrätt
bevakas af krono-ombud och skyddas af allmänna
domstolarna. Man besinner icke, hvilken otjänst
man gör staten, hvilken skyraf inan• tillfogar dess
allmänna styrelse oeh lagskipning, dä man
beständigt predikar om nödvändigheten af särskilda
cor-porations-nnetoriteter och immuniteter, för att
skydda inrättningens egendom och rättigheter. En
dylik förolämpning mot allmänna lagskipningen visar
sig klarast i Consistorii yttrande, att ett
universitet i huTvudstaden kan umbära egen jurisdiction,
emedan endast där kan ’’åstadkommas en
lagskipning, b varmed hvarje medborgareklass bör vara
belåten.’’
Frågan om akademiska anktoriteternas
befattning med ekonomien på akademiens hemman, med
åboars antagande, jordatvister mellan dem o. d.,
slites, enligt Consistorii tanka, lätt genom den an-
märkningen, att Cons. representerar Akademien
såsom fralscägarc. Mänga allmänna inrättningar
haf-va på samma sätt frälsehemman, men icke därförc
någon annan representaul, till dossa hemmans
förvaltning, än allmänna aueloritoter.
Slutligen återstår den frågan, huruvida de»
akademiska jurisdictioncu skyddas af prestcståndeU
privilegier. Om detta ämne hafva både Comitéoa
och Consistoriuin så fullständigt utvicklat sina
tankar, alt läsaren blott behöfver jcinnlöra dem, Ett
par nHiiiärkningar måste vi dock göra, hvilka
Coa-sistoriuin öfvorsett, B Land dem är dcu första, att
dc privilegier, som i i i4 $ Regeringsformen
garanteras, äro blott Riksståndens, såsom sådana,
d. v. s. den fastställda ordningen för deras
representation, organisering, valsätt o. d. samt
medlemmarnas personliga rättigheter. Att allt icke är hcJ
kräftadt, som i dessa gamla privilegier innchållcs ,
ses tydligen däraf, att många delar diiraf äro
afskallede, utan alt sådant blifvit iiäinudt i ii4 §.
Universiteternes medlemmar kunna icke påslå, dot
de höra till det Riksstånd, som kallas prcstcståmlet,
om man undantager dem, som äro verkliga prostor
och som, i denna egenskap, men ej i dcu af
Akademiska lärare, kunna räknas dit. Deras
löneförmåner o. d. äro väl garanterade i privilegierna,
och deras personliga fri- ocli rättigheter äro däri
lika tryggade som prester*. Men jurisdictionen bar
icke blilvil ansedd hörande till privilegierna,
hvilket tydligen synes däraf, att en sådan mängd
stad-gandcu däri blifvit vidtagne, efter
privilegiernas utfärdande, och det blott genom kungabref.
Disciplins-rätten, doms-rätleu öfver baudtverkaro
m. m. äro beviljade efter år 1723; och ännu Sr
1814. eller efter n4.s antagande, har Kongl. Maj:t
vidtagit en mångd stadgaiidcn angående
jurisdictionen, hvilka, om de ock kallas blott förklaringar,
likväl ej kunnat vidtagas, i fall de akademiska
stad-garnc ägt privilcgii-hclgd; ty privilegier kunna
förklaras blott af dem, som äga stifta privilegier.
Lä-rarnc vid Universiteterna hafva således "fri- och
rättigheter”, hvilka visserligen äro ”välfångpa’’«
ehuru deras jurisdiction och akademiska
constitu-tionerne ingalunda äro i någon grundlag eller några
privilegier grundade, livad som är stittadt efter
privilegierna och af annan aueturitet än den, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
