Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•tiftar dyliks, kan iclce varsprmTegiornr. AHt, fivad
1’restcståndct» privilegier i afseende på
j-urisdictio-nerr försäkra larostatcn- är, att Studenter,
Gyrmia-•ister och Djäknar böra vara nndergifne •”sin
ordinarie ocl» brukclige rätt.” Couiitéen fiar
nöjaktigt ntrcdt, att detta icke kan menas om annat
Sto lärarnes disciplins-rätt. Men i alla fall, om
frågan ock skulle vara om jnrisdietion i allmänhet,
i afseende på Akademierna; så hafva vi redan
deducerat . att denna icke kan vara inbegripen onder
Fresteståndets privilegier, hvilka i n4 $. Reg.
formen garantera».
Ilvad angår det af Consisfonum citerade ställe
nr Tryckfriliets-förordniugen (5- J, & mom,), som
förbehåller Akademierna deras jurisdictions-rätt; så
är det naturligt, att sl länge Acadcmici i allt
annat dömas vid sitt särskilda forum, skola äfven
deras tryckfribetsföTbrytelscr dömas af saimna
forum. Detta innebär dock ingon
grundlagsstadfä-■tclse på jurisdictionen. Ty på samma grund
kunde man slnta, att stauderne icke kunna, på samma
•ätt som allmän lag stiftas , antaga den- under
utarbetning varande nya lagboken , i fall
Kämnera-rätlcr i Stockholm, hvilka uttryckligen nämnas,
såsom de där uptagn tryckfrihetsmål, eller ock
några andra rätter , hvilka» fuuelioner
händelsevis-nämnas i en grundlag, skulle i lagförslaget vara
nphäfne»
Detta är i korthet, livad vi trott oss böra
anmärka vid dessa handlingar, Hvcm tror oss, om
vi säga, att vi yttrat oss utan all prevention mot.
dier för Akademierna? Det är jn så vanligt att
anpponera personlighet i hvad andra göra oeh
säga. Utan tvifvel skola röster höjw sig att 1’ÖrcbrS
oss, att vi vilja Akademien illa, att vi, afliberaltsm,
af reformalions-linta oclt Gud vet hvilka motiver,
angripa Akademien. Vi känna förut detta öde att
hlifva misskända. Det har träffat så mången redan;
bvarfÖrc skulle det ej äfven träffa oss? Vi voro
beredde därpå, innan- pannan satte» på papperet.
Men vår öfvertygelse är — ocl» skall blifva,
till dess vi äro vedcrlagde — att den af Comitéen
föreslagna indragning af universiteternas jnrrsdietion
är nyttig för samhället och åtminstone icke
skadlig för universiteterna; och därför e hafva vi
yttrat oss. Vi hade sett den besynnerliga
söndrings-»nda , det lärda högmod etter öfvermod, det förakt
oeh den missaktning för statens allmänna
inrättningar, som någon gång vidlåda lärdomssätenas
invånare. Vi hade sett, hnru de, som bwömt sig
af den högsta bildning där. ofta varit, vid sitt
inträde i den verkliga verlden, rätt tölpaktiga oeh
fulla af fördomar. Detta onda föreföll oss bufvnd-
saklfgen komma af donna afsondring, som det strängt
frånskilda corporalions-väsen det, med egen
doms-rätt och i allt egna auetoriteter, förorsakar.
Afsondringen trodde vi icke befordna den öma
omvårdnad om ungdomen, son» alltid är att
recom-mendera, den Akademiska frihet, soin
hufvudsak-ligen består i forskningens och framställningens
frihet, den sanna bildning, som humaniseror, i
stallet att förvilda, sträfvairdct efter djup lärdom, som
alltid är af det högsta värde och hvaruti kanske
ännu strängare prof vore alt önska. Den
akademiska frihet, bvaröfvSr mången beklagat sig,
bidrager ingalunda till den sanna lärdomen»
befordrande och skulfe någon gång taga3 lör frihet att
ingen ting göra och att alvika från bildade
människors upfcianue oah sedvanor.
Om denna målning icke passar på våra
Svenska universiteter, sa må vi däröfver lyckönska oss.
Den har dock passat på många andra länders; och
orsaken torde man, utan synnerlig fara för misstag,
få söka i några af de så kallade immunitclcrna, h vilkas
alskaffamle således alttid bör blifva en vinst.
Samhället är nu så universelt bildadt, auetoriteterne så
underkastade eotitroll. att detta afskaflaudc icke
blifver farligt för de verkliga friheternas bestånd.
Om vi någon gång brukat några hårdsinälts
uttryck mot Consistorium, så äro dc cn välförtjänt
gärd åt dess bitterhet mot Comitécn. livad vi sagt,
är icke riktadt inot Akademien oeh dess
Consisto-riutn i allmänhet, utan emot ett Consistorium-, aom
så yttrar sig.
UTLÄNDSKA NYHETER.
Turkiet. Från det inre af Ryssland
berättas, att qvinnor och barn, ja sjelfva
eommendan-teruas familjer r Choczim och Bendcr blifvit,
enligt ingångne ordre«, förda på vcnslra
Dniestcr-stranden, hvilket syntes båda ffcndtlighetcroas
snara utbrott Underrättelsen, att de Grekiska fly k—
tingarne (hvaribtand, såsom man vet, Furst Suzzo
är, hvilken skall ämna sig till Tyskland) blifvit
bortvista eller häktade, bar Salih Pascha skickat
till Scraskrercn i Silisfj ia, tillika med befallning om
trupparnas återtåg från Ibraif, hvilket genast
begynt verkställas. — Österrike skall på
förbundsdagen hafva förklarat srg ämna iakttaga deu
fullkomligaste neutralitet i de Turkiska angelägenheterna.
I Constantinopel, därifrån undcrrättelserne gå till
d. 12 Jan., hade lugnet på de sista tiderna ej varit
atördt och aflarerne gått sin vanliga osäkra gång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
