Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
t:o Det Kongl. Kammar-Collegium badenrar
In väl sig bekant, att i /cnitlands län icke var
missväxt, med hvilken benämning de lyckligare
Provinrernes Iboer tiln ärka en onder vanligheten
ymnig gTÖda, utan en total förstörelse af grödans
ämne, som vid frostens inbrott, vid Augusti minad»
elut, icke hunnit krmma till ringaste stadga uti
axen. Och det är af dissa kärnlösa, genom frost
och nästan »nphörlrgt regn alldeles förderfvade ax,
*oni en stor del Iland allmogen mist tillreda ett sS
kalladt mjöl, till föda för sig »jelfvc, ehuru det icke
ens ger nSgot gagm ligt uppehälle för boskapen,
Jbvais framfödande äfven är desto svårare som
än-garne föga gifvo half aring, hvilken likaledes af vata
•kämdts. Följden af denna missväxt är ett
utomordentligt pris å foder, redan 28 till 32 sk. R:glda
•edlar för ett lisp. hö och 12, 16 till 18 »k. förett
pund halm, saait den olyckan att sakna mjölk, som
au, om någonsin, vore för uppehället nödig.
St o Att markegings priset 3 spannmål icke
•ti nigot enda län blifvit si högt upsatt , som för
Jemtlands, där ingen för Sret invuxen spanmil Hn—
aes. För jämförelsens skull må blott anmärkas:
I Jeintland en tunna korn 10 H:d Ikco, Gollland
g R:d tO sk., Malmöhus 3 R.d ko sk.,
Christiair-•tads, Östeigötlilandrt oeh Halland 4 R:d, Oötheborg*
4 R:di8sk„ Skaraborgs, Södermanlands,
Wcstuian-lands och Upsala 5- R:d o. s. v. till högst 7 R:d
36 sk. — Prisen 3 Råg och hafra förhålla sig
ungefär i’ samma proportion.
Till slut cn och annan frige:
Är, uti någon enda bland de många af
Regeringen oeh Rikets Ständer vidtagna författningar
pin markegäng, nigot enda uttryck, som
kangeaTi-ledniug d> rtill, att spannmSI, som till inb » ggarnes
frälsning från hungersnöd, från vidt aflägse orter,
»cd uilngfaldiga stora omkostnader, vida
öfverstr-gnnde sjclfva varans inköps-värde, till en olycklig
landsort inskaifas och i sml poster fördelas, må
värdera» som gruud för den ortens markegång,
efter hvilken spanmSlsräntor skola betalas ?
Har Sverige haft nigot dylikt exempel, si att
prejudieat skulle kunna. åberopas?
1 händelse icke ortens egen utan främmande
spanmil bör npskattas; så frigas, om ock sjö- och
landfrakter, magasi ns- och bodhyror, Coniniissio
-wairers ocb betjänters aflöuing, med mlnga flere
kostnader och afbränningar, böra dervid betraktas
aisom eu landlmauncn tillfallen vinst, hvilken han
bör betakt till Kronen eller den räntetngare , till
hvilken Kronan öfverlåtil sin rätt.
I det orörmodade, kanske rättare omöjliga
fall, att andra» spamnåls-grcda (s o tu NB, ickc i
handcls-spcknlation , stan för Tifveta ytterst
nödvändiga räddande är anskaffad) bör vid en orts
markegång npskattas; skaffe mair di icke la lol
an-»e nigot mindre förvånande, om iuköps- priset
antogs? Till exempel om Kom vore kommet från
Östcrgfithland. der det, efter Markegings-taxans
föranledande , kostat 4 Rid. kunde icke detta pris
äfven här varit tillräckligt? Eller af hvilkcH laglig
grund anses »amma funna Korn Si x R:d lianco
mer värd, sedan deti blifvit transporterad 80, g»
till too mil. och kanske till eu del försämrad ,
åtminstone af »keppalukt?
Har Kouurigcn, bafva Rrket» dtänder updragil
någon underlydande aueloritet den magt, att
algö-ra om menigheters vällärd, utan att någon väg t i It
Tbrouen skulle finnas? klan har läst 2 \\ i Kongl.
Maj:ts Nådiga Förordning den 20 September i8i5
ttch vågar tro,- att den, i förevaraude hänseende,
torde ickc vara tillämplig. Man skulle sist önska
veta; hvilka Räntcgilvare deltagit uti det beslut,
livarigenom mark-egångspriset å Jemtländs Läns
spanmil är »att till Tolf Riksdaler Banco för RSg
och Tio Riksdaler för Korn ; äfven si hvnrföre
Rikets Ständer med si mångfaldig omtanka
öfver-lagt oeh förenat sig. om organisation af den
Corni-tc. som årligen bör bestämma Taxan?
MnsavJt.
Den fordua Argas fick en gång en läxa
därför e, att han i granskning af allmäiina åtgärder
inblandade personers karakter och afsigter. Efter
denna Tcx» tvektes lian bafva En-slutit alt afstå frii»
slikt ofog, oeh man såg honom ii.i 11 denna stuiicl
aldrig mer vidröra personligheten på det lörra
förgripliga sättet.
Den nu varande Argirs tyckes missnöjd med
en »ådan omvändelse, och far ut inot denne
’’liberalismens vapendragare,” som gaf lexan, Argn»
har nemligon nu mera nptäckf, aft han äger H. E,
m, nv. HolCantztcrens flerr Grefve af Wetterstcdfs
uttryckliga tillåtelse att angripa Ministrars
tänkesätt. En såaan tillåtelse är utan replik. Vi
tvif-la ej; aft Argus kan bevisa, det den sträcker sig
äfven till granskning af afsigter, moraliska
bc-vckelSegruiidcr, och ickc inskiänker till de
offentliga tänkesätten, ett stegs oegenlligt uttryck,
hvarmed ingen ting annat rueua», än hvad man, si
till sågandes, tänker i och genom sina offentliga
handlingar, och genom granskande hvaraf således
aldrig upkommer något ransnkandc i afsigter eller
egentligen aå kallade tänkesätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
