- Project Runeberg -  Stockholms Courier / Courieren från Stockholm N:o 72-101 1822 /
579

(1820-1822)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

De publicister, som hädanefter lunna få luat

alt häckla förmenta misstag af Aigus, böra således
påminna sig, det han Ir oantastlig i nämnde punkt,
emedan ban äger H. E. ni m. llerr Grefve af
W’ettcr-stedts auttoi isation att granska Min isti ars offentliga
tänkesätt, följaktligen också ett ransaka deras icke
offentliga afsigU-r.

Skulle någon satta i fråga bcmäTte Herr
Gref-ves behörighet att lemna dylik auetorisation och
förmoda, att äfven hans åsigt möjligen beliöfde
skål ocb bevis iör sig; sä erinras cll sådan, att flcrr
Grefvcn, enligt Argus, genom sitt yttrande
ådagalagt en öfverträffandc liberalitet — och man vet,
att cn Minister aldrig’åt liberaliteten incdgifvcr mer,
an bon bar rätt att fordra.

Dock, skämt för sig Argas blcf icke indragen,
•i länge ban ransakade atsigter. lian indrogs,
sedan han nphort därmed. Kanhända gör den nu
varande Argus bäst. om han fullföljer den bana ,
aom den indragno öfvergof. Han kau då äfven
kalla sig liberal, såsom den ir.dragrie då för tiden ej
försmådde att heta, emedan, efter hans tanke, dit
nödvändigt måste vara libe ralt att döma ej blott om
gärningar, utan äfven om afsigter och
bevckelse-grunder.

UTLANDSKA NYHETER.

Turkiet. Från Frankrike försäkras, att
Österrikiska bofvet fått från Petersburg depecher, som
ingalunda låta gynnande för freden. Det skall vara
säkert, alt Gr. YVittgcnsteins armee, oaktadt <lc
elaka vägarna, fortsätter sina rörelser, och att alta
divisionerne, med deras- artilleri , tmåuigom
an-kommo till Bessarabien och Pruth.

Angående sakernas organisering på Morca och
den där inrättade regering, berättas, att hvarje by
väljer yn eller två valmän; desse välja andra till
hvarje krets’s regering och de äldsta bland dem
välja Ephorerna eller allmänna regeringens
ledamöter. Efter Ättikas och Li vadiens befrielse är
det egentliga Grekeland indeladt » det östra ock
vestra. Salona är hufvudstad i det förra, Wrachori
i det sednare. Dessa båda provincer hafva valt
fvå deputerade till Natronal-congressen i Argos ,
hvilka ditrest, med Furst Manrocordato samt
Su-lioterne» deputerade orh två från de förenta
Al-baneserna, — Från Zante berättas om en motgång,
som händi Maurocordato i Patra. Tnrkarne, som
ännu hafva castellet inne, gjorde nattetid ett utfall
mot Grekerna i staden ocli böllo på att taga M.
till fånga-. Man räddade sig väl, men hans papper,

flera fångar och 1200 gevär föllo i Turkarnas
binder. Den del nf staden, som förut var förskonad,
npbiändes, och däribland Engelska Gen, Consulus
hus. Constiln sjelf, jointc alla Engelsmän och
Fransoser, liade långt förut flytt till Zante, —
Prevcsa är strängt beiägradt. Communicalionea
med staden p3 sjösidan hindras af Pargoniotrrna,
som, då de ej vågat återvända till Joniska önrna,
intagit Kitika,

Dem. Ypsilanrti har, i national-församlingens
namn, utfärdat rn proclamation till Ilydriotcrna,
dem han, efter dc mest smickrande loford för
deras hittills visade tapperhet, upmaunr att bidraga
till Napoli di Romanius intagande, (Bcrättclscrue,
att detta skett, synas icke beslämdt bekräfta sig).

Frunkrike. De liberule, som d, 6 dennes
vägrade att rösta öfver tryckfrihetslagen, voro <io eller
5o till antalet. Dc lörklaradc sig icke kunna
rösta öfver cn Ing, som tillintetgjorde landets frihet.
Högra sidan begärde allt jemnt, att de skullo
manus till ordning. Ett amendcinent af Bouuet
antogs, af innehåll, att vittnen c) få framdragas, för
att bevisa de i cn smädelig skrift anförda faeta.

D. 7 bogyntc debatterne öfver tidningslägon.’
Lnisnc de Vrilclcvcsque anmärkte, alt denna lag blott
var secundär, sedan den i går antagna redan
förstört alla friheter och garantier. England har
stigit till välstånd genom sina tidningars frihet. Om
en bcdröHig nödvändighet leder vår ministers till
godtycket, om den af cn trånghjärtad politik föres
till den svagheten att upoffra det allmännas fördol
St ett partis; så skall denna gamla monarki krossas
af cn ny revolution och dö t klorna på en orolig
republik eller cn öfvermodig usurpator. —
Baiter-reclie talade i samma anda. ”Ingreppet i alla
vira friheter har redan gått långt ocb fortsättet med
öppen panna.” Tidningartie äro natronens
utposter, Man smädar tiduingsskrifvarns med namn af
vindskaminur-sci ibenter och dylikt, Detta är en
orimlighet; våra ut märktaste författare anlörtroaina
tankar åt tidningarna. Mot den föreslagna
rättigheten för ministrarna att, mellan sessionerna,
införa eeneure förklarade lian sig högt. — Frénilly
sade, att allmänna tänkesättet är cn Drottning, som
ingen ting gör, men som journalisterna, nya raaires
du palais, låta tänka tala och handla allt efter som
deras fördel kräfver.

Följande dagen tttlät sig Finance-Mimstcru
(Villcle) ganska vidlyftigt till försvar.för både den
redan antagna och den nu förevarande lagen. ”Man
måste (sade bau , i fråga om juryn) efter hand
komma till utvickling af vira institutioner; men
det kan icke ske hastigt.” Detta väckte venstra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 15 17:27:59 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stmcourier/1822a/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free