Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 89«
1822.
COURIERE&
F r 5 n Stockholm.
Måndagen d. 4 Martti.
Öm den ekonomiska oth police lagsiiftniugen.
D.-t "heter, att Svcoska folket, genom tina ombud,
delinger i (Liftandet af all civil- odi ciimiual-lag;
att intet stadgande öfver folkets lif och egendom
kan vidtagas, utan folkei6 eget bifall.
Det heter blott ti. Dagligen skulle kunna
utkomma förordningar, allmänt gillande och for
doin-stolarne lika bindande som alJtnänua lagen, i livilka
folkets ombud ieke haft den ringaste del, om livil—
las beredande folket icke ägt dcu ringaste kunskap.
Och dessa förordningar kunna stadga ofantliga
pen-ningeböter, förlust af medborgerligt anseende,
nesliga krnppsstraif, frihetens förlust, ja dödsstraff. Och,
b vad som är märkvärdigast, detta slit inträffar just
i fifiga oin sådatin handlingar, som i sig sjelfva och
inför den moraliska känslan icke är o några brott,
utan blifva det blott genom politikens, convencncens
eller en ofta missförstådd statshushållnings nycker.
Folket får deltaga blott i stiftningen af sådan lag,
där det sunda förståndet föreskrifyer, livad som är
rätt eller orätt (och till denna klass böra äfveu
grundlagar). Alt den, som störer andras frihet,
skall förlora sin, att den, 60m borttagit andras
egendom, skall ersätta den med sin rgeu, att den, som
visat prof på oredlighet, icke får updrag , hvarvid
redlighet fordras, alt den, som mördat inistar sitt
lif eller åtminstone sätlcs ur stånd all någonsin mer
mörda — allt detta säger sunda förnuftet) och för
att förvandla dc’ss utsaga till posilif lag , fordras
ändock med största billighet, att hela folket
samtycker. Men bvarförc 6kall cj samma formalitet,
samma trygghet, samma bilall af deu lydande
fordras, då fråga ät’ alt bestämma st rufl’ för den, som
t. es. vill, genom ärligt utbyte af sin egendom mot
andras, förskaffa sig, livad lian linner nyttigt eller
angenämt, för den, som vill med sitt anletes svett
förvärlva sitt bröd , för dcu som vill vandra pl
gatan alla stunder af dygnet? Exemplen på dylika
liandiiugar, mot livilka den moraliska känslan
ingen ting bar att påminna, men som andras
bc-qväinlighct eller så kallade statsgrnnder förvandlat
till brott, skulle kunna mångfaldigas till tusental.
Betraktar man saken fullkomligt utan all
fördom eller intryck af vanan; så skall man finna det
natnrligare, alt en endas godtycke föreskrefve
folket strafflagar, i fråga om du af dcu naturliga
rättskänslan utpekade brott, än att detföreskrifver dem,
då endast allas getnemama fördel och vilja, anm
ingen uaturlig rättvisa, kan förvandla det oskyldiga
till brott. För att kunna förbindas till det,
livnr-tiil jag ingen uaturlig förbindelse äger , måste
fordras mitt eget begifvande, ett slags contract. Men
för att kunna strafla mig för verkliga brott,
fordras icke mitt eget bifall.
Dessa grundsatser lära vara oomkullstötliga.
Vt vilja utgå från dem och söka formera oss ett
begrepp om ekonomisk och policc-lugsliflning, om
dess nödvändighet och dess viikor.
Ouskligt är, att eu stor folkmassas förening i
samhälle fordrar många, annars onödiga,
inskränkningar i den enskildes naturliga rätt. Det helas
stora interesse fordrar ingrepp i den enskildes ; ty
det förras bestånd är vilkoret för hvarje
samhällsmedlems anspråk på det dyrbaraste under solen:
Isgens bestånd och skydd under den.
Men dennn stora, ovedersägliga grundsats är
en blsnd de farliga klippor, på livilka dcu ssnua
friheten strandar. Det linnes så mycket obesttimdt
i sjelfva grundsatsens tillämpning, alt godtycket ock
egennyttan nästan icke äga något friare fält än den.
livilka inskränkningar i den enskildes naturliga
rättigheter fordras för del helas bestånd? Till svar
på denna fråga användas oltast stura obestämda ord,
halfvu eller falska begrepp , predikningar om
hopens ofÖrståud , orn nödvändigheten af förin
vnder-skap, om hemliga politiska grunder. Man
frain-fiafver en hop spöken, benämnda patriotism ,
handelsbalance, allmän säkerhet, och Gud vet livad
allt. Dem vill eller kan inan ej noga bestämma,
utan brukar dem slumpvis, än med , än mot
samma sak. Den, som något sett historien och poli-i
tikens gång, förstår oss.
I den allmänna criminal-lagstiftningen uträtta
dessa spökea nästan ingen ting; i den ekonomiska
Sro de däremot allt i allom. Men bvarförc kallas
den vanliga civil- och criminal-lageu allmän,
mer än den ekonomiska och police-lagen? Detta
är icke så iätt att förstå. Allmänt är ju det,
som rörer alla. Endast locaUforfatliiingar kuuna
kallas icke allmänna|; tncncu Kunglig föilatUiing,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
