Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S8o
sulans npmSrksamlict ocli tycktes icke smaka.
Ordningen att tala föll på Labbey de Poinpiérea; men
Bazirc ville af reglementet sluta , att eu talare af
högra sidan alltid borde följa på cn af venstra ;
ministraruc ägde dock att, när som hildst, falla in
och kunde således, om den ene Ministern upträdde
efter den andre, alldeles hindra högra »i.fan alt
tala. (*’Dct vore jn en faslig olycka.’’ "’Ovar orc
ropen J beständigt på discussionens slut”; så
hördes från venstra sidan.) Foy frågade , om dc
an-sågo rättigheten att tala för ett privilegium
(häftigt knot från höger) och bevisade, att reglementet
icke visste pin någon högra eller venstra sida.
Presidenten (märkvärdigt nog, här till de liberales
fördel) påstod praxis vara, alt efter en Minister talar
cn mot lagförslaget. ”Det är rätt’’, hördes från
Venster. ”Omröstning”! hördes från höger.
Presidenten: ”livad skall jag då framställa till
omröstning? Oin två talare af samma tanka skola upträda
efter kvaraudra? d. v. s. om reglementet skall
öf-verträdas?” Bifall från venster. Oreda. Pardessus
liviskar med Presidenten. Denne: ”Frågan är, om
ordet talare kan lämpas på Ministrar ocli
Kronans Cominissarier.’’ Från höger bifall och rop:
”omröstning!’’, Pardessus ville bevisa, alt denna
tillämpning vore orimlig, emedan cn Minister icke
kunde manas till ordning. Med ytteista häftighet
frågades från • venster, om Ministrarnc således ägdo
ostrulladt förolämpa kammaren. ’’Visserligen ieke,
avarade Pardessus, om de afvika från deir
anständighet och consideration , som de a ro skv hliga
för-‘ samlingen-,’’ ålr. de Grnmmont : ”Från den
re-spect, bör Ni säga’’. Pardessus: ’’Jag bcböfvcr ej
taga någon leetioti af Er”, ilan ville sedan
bevisa, att kammaren, i sådana Ia 11, blott genom
nd-dress till Konungen kitndo fordra uprättelse. (”Nej,
nej, nej”!) Mr. de la Bourdonnaie, ehuru ultra,
talade mot delta och mot Bazirc, så att han fick
beständiga ”Bravo” från venstra sidan, ”Kammaren
är cn samhällsmagt, som har police- rätlcu inom
•ig ocli kan genast skada sig rätt , om en minister
eller conimissarius glömde dess värdighet.”
Ändt-ligen fick Lubbey de Pompiores ordet oeh talade
mot lagförslaget. . För detsamma talade Duhamel,
som undrade, att man kunde beklaga sig öfvrr
disciissioneruas för hastiga slut, då likväl öfvrr
tryckfrihets lagen 3o? tal blifvit bållnc. (Laiuctb:
”Utskotlsförcdragamlcn och Ni oberäknade.’ Skralt).
Gen. Grandjean lät för första gången höra sig och
talade mot förslaget.
Discusaioncrnc iiro sctlrrmera fortsatte till d.
II dennes, då föredraganden, Marlignac, gjorde sin
resume och artiklarnc hvar för sig autogos och
dfscHssionerne förklarades vara slutade, sedan alla
amendcmenler voro förkastade.
Spanien. Mar<j. de Sta. Cruz, Gen. Bällestcros %
och Gen, Ceiifuegos halva såsom Ministrar, icke
behagat allmänna tänkesättet. De båda förstnämnde hafva
också begärt ocli fåll afsked, hvarpS deras portefeuiller
proyisoriskt blifvit leninade åt R, L. Peregriii och
L. Sorela. 13c af Regeringen föreslagna repressiva
åtgärder hafva icke funnit nåd hvarken hos Cortc»
eller allmänheten. Enligt franska tidningar skola
Coites hafva frågat Konungen , på hvad sätt
regeringen kan erbjuda någon ansvarighet, då nästan
alla ministerembetena äro lediga, (Man vet icfee
bestämdt, om Pelegrin eller Cicnfucgos var den cn-r
de ordinarie minister, som var qvar.)
Från alla provinccr talas om fullkomligt lugn ,
utom från Burgas, där några oroligbcter hafva
visat sig och regeringens truppar borttagit
penninge-tran sporter, ämnade till insurgenterna. Provisoriskt
äro Gen, Lieut Taboada-Gil och Gen. Maj, Zarco
de Valle utnämnda till Gen. Capilaiucr i Galicien
oeh Arragonien, emedan Generalerne Latrc oeh
A lava äro deputerade i nästa Cortes. Compovcrdc
är nämnd ti 11 Gen Capitaiuc i Sevilla. lLura det
vill lyckas, står därhän.
Amerika. Columbias constilntion är
under-skrifven: Presidenten Befriaren har med cn pro-
clamntrou kungjort den nya lagen.
Proclamatio-nen är ställd till Venezuela«, Cnndinnniurcas och
Quitos invånare oeh innehåller, att de egentliga
re-gerings-ärenderna tillkomma Vice Presidenten (Gen.
Sätitaöder), sS länge befrielse kriget räcker, för
Iivars skuld Boll var säger sig endast hafva antagit
Presidents enibclet.
D. 17 Nov in’ogo S. Martins truppar Callao.
England. Bland debatterna i det nu samlade
parlamentet är den märkt lig, som ägt rtim i
anledning af Gen. Wilsons motion, att underhuset måtte
infordra afskrifter af brefväxliugen inell.iu lionotn
ocli Ilcrt. af York (angående W.a aftättuing från
dess Generalsembete’), Undcr-slatssccrcfcroren för
krigsärender, Lord Palmcrstone, påstod att W,
såsom militär, ej ägde begära hn«ets inblandande i
delta mål. lian hadc, vid Drottningens
likprocession , sagt. alt militären vanhedrade sig. —
W.; ”jag har sagt, att det var vanhearanue, att
militären så fortfor med skjutandet.” — P.:
”meningen är den samma oeh lir. W.s afsked därigenom
väl grundadt.” Flera talade mot och flera för motionen
som slutligen förkastades . med 97 röster mot I99.
~ s*t o c iTTföTTm~
Tryckt hos Elmen och G n*t*.nmro.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
