- Project Runeberg -  Stockholms Punsch / 1873 /
103

(1873-1874) [MARC] [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

“Stockholms Punsch» hoppas således, att
allmänhetens hitintills visade bevågenhet för densamma,
ftnnn mera skali ökas genom de vidtagna
förändringarna, och vill blott tillägga, att don utsändes
ifrån hr J. W. Svenssons boktryckeri, Svartmangatan
N:o 22, dit äfven annonser kunna sändas, som skola
införas i »Stockholms-Punsch».

Redaktionen.

Litet prat vid Punschglaset.

Det påstås i anledning af dc pågående
förveck-lingarno i Spauien, att Mac-Hahon ämnar taga do
trupper, som förut legat i Rom och Champagne, och
lägga dem i Bourgogne och Bordeaux.

Af dc utländske tidningarnes yttranden om
fusioni-stcrmis möto mod grefven af Chatnbord framgår: att
grefven för det första har svårt att säga någonting;
för det andra lär det. vara mycket svårt för honom
att yttra någonting; och för det tredje så läror det
vara mycket svårt för honom att säga någonting som
hör till saken. Äro nu dessa yttranden af do stora
tidningarne öfverensstämmaudc mod verkliga
förhållandet, så måste den ädle grefven af Cbambord vara
stum, och torde detta vara anledningen till den
hemlighetsfulla tystnad som livilar öfver fusionisternas
möte med honom i Frohsdorf.

En rådman i en mindre stad, hvilken man i
allmänhet påstår lärer ligga vid verhlens ända, blef
cn gång tillfrågad om han kunde upplysa hvarför
vattnet i Nordsjön var så salt. Eftor en stunds
begrundande förklarade rådmannen sig icke kunna
uppge något skäl till detta naturförhållande.

“Jo, ser fabror», upplyste den frågande, “det
är troligen derför att dot går så ofantliga sillstim i
den sjön.»

“Ah, kors!... det har jflg aldrig kommit att
tänka på!» utbrast rådmannen, fullkomligt öfvertygad
om det riktiga i denna slutsats.

En egondomsegnre erhöll från sin förvaltare
följande egendomliga bref: “Ilerr Patron! Härmed

har jag med mycken glädje äran förkunna, att efter
en myckenhet brist på regn, nu har dot börjat regna
och regnar nu till stor myckenhet, troligen för att
afhjelpa den stora myckenhet brist på regn som
varit, så att det nu istället uppstått en myckenhet brist
på torka. Men det myckna vattnet som faller har
doek ännu icke skadat säden, som fortfarando står
niyckct vacker, med roten ned och axet uppåt, och
lofvor gifva mycket god skörd.. — Horrskapssvinou
hafva förökat sig till stor myckenhet, men har
der-emot döden farit in i stor myckenhet i sviuabjordcn

för godsets midciiiafvnude, som derigenom lida hrist
på cn myckenhet svin, och torde det derför hlifva
af nöden, att vi taga af do bättre svinen och släppa
ut dem bland allmogen, som annars torde komma
att taga upp ibland sig cn myckenhet, bondsvin, och
återigen förstöra sin a flöda. För öfrigt vill jag blott
i förbigående tillägga, att det återstår ännu mycket
att göra här i verldcn, för att Herr patron skulle
bli nöjd ined sin egendom, och vill blott anhålla att
få kännedom huru vi skola behandla linden till den
oxe som drunknade sistlidne, men som vi oaktadt
mycket storn ansträngningar ännu icke lyckats att
få reda på, till min mycket stora ledsnad, ty det
var cn mycket bra oxo, och torde patron få mycket
svårt att finna sin mako. Lädugårds-Lisa ber mig
säga nådig patronessän, att, hon icke behöfver ha
några bekymmer. Hvarom fråga är, skall vara mycket
hemlighetsfullt ty det lärer röra ett mycket
grann-laga förhållande emellan patronessan och några
kalf-var som blifvit försålda till hennes belåtenhot, men
som icke lärer komma att omtalas för patron och
vill jag säledes förhålla mig mycket tyst i denna
fråga, och förblifvcr påminnande eder yttorligaro om
bondsvinen, samt herrskapssvinens myckna
nödvändighet på godset hvarför det torde törhända var»
mycket bra om ni komme sjelf då frågan torde bli
bättre amallgamcrad efter patrons eget bufvud, eder
mycket ödmjukaste Tjcnarc

N. N.

Charad.

Mitt första och andra ej gerna bör delas.

Men händer det likväl, exempel ej felas,

Att olycka följer och vinsten blir klen.

Om verldcns mitt tredje dig orättvist fäller
Så tänk mot den Högstes hur litet den gäller,

Han friar och fäller med rätta allen.

Mitt hela väl stundom sin lycka kan göra
Men äfven i olycka kan det dig föra.

Dock fikas derefter af mest en och hvar,

Och högt det värderas af dem som det har.

Utfydning af bokstafsgåtan i föregående N:o.
Författarncs namn äro:

August Blanche. Thomas Tltorild.

De 13 orden äro:

1) Alt. 2) Utah. 3) Gozzo. 4) Ulm. 5) Såpa.
6) Thiers. 7 )Båt. 8) Leclt. 9) Alfresco. 10) Nektar.
11) Colibri. 12) Hotel. 13) Edvard.

Stockholm, .1. W. Svenssons Boktryckeri, 1878.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 15 17:30:02 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stmpunsch/1873/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free