Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - SKOLAN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
så märkvärdig individ, hade vi säkerligen betraktat
honom som skolans värsta utskott»
Bohman var en man med ädelt vackra drag.
Särskilt voro hans ögon så sköna, djupa och varma i
blicken, att om ögat är själens spegel, säkerligen aldrig en
ädlare ande bott i en mänsklig stofthydda.
Hans toilett var vidunderlig. Med rufsigt hår, från
höstterminens början till vårterminens slut alltid klädd
i en gammal päls och pälsmössa, med en lång röd ami
lindad flera varv om halsen samt iförd oborstade,
glappande lädergaloscher, inträdde han i klassen, beväpnad
med en rotting. Pälsen och galoscherna behöll han på
under hela lektionen, i vilken värme som helst.
Rottingen skulle användas till avstraffningar, men dessa
skedde alltid så, att han slog den skyldige på axeln med
den del av rottingen, som var närmast hans hand,
markerande, att rottingen skulle i sin svikt med den andra
ändan träffa ryggtavlan, vilket aldrig inträffade. Han
satt sällan på den för läraren avsedda platsen, utan
kröp in mellan pojkarna, än här, än där, och under det
förhöret pågick, nöp han dem, dock aldrig hårdhänt, i
distraktion i örsnibbarna eller rufsade om dem i håret.
Besvärligt för både lärare och lärjungar var att han
aldrig höll tiden. Kom han riktigt i farten, utlade han
sitt ämne huru länge som helst, obekymrad om att han
trängde in på nästa lektionstimme. Oss pojkar kom
detta icke vid, ty vi hade intet större nöje än att höra
Bohman tala, men för övriga lärare rubbade han
naturligtvis betänkligt arbetsordningen. Det enda vi
fruktade var att få Bohman sista timmen på e. m., ty då
kunde vi få offra icke kvarten, men fulla timmen av den
kommande friheten.
De band av tillgivenhet, som sammanknöto gubben
Bohman och "Bohmans gossar", lossade icke, sedan vi
lämnat skolan. I många hänseenden och med många
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
