Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98 HURU MAN VAR KLÄDD.
Vanligtvis fästes lorgnetten icke i ögonvrån, utan
hängde i en snodd, kanske också guldkedja, eller i
ett bredt sidenbandfram bröstet samt lyftes endast
vid närmare behof upp till ögat. Den var nästan
alltid enkellorgnett. Dubbel sådan ansågs hvad
nu skulle kalla »snobbig», men tillhörde då endast
en petit maitre eller helt enkelt sprätt. Snobbar
kände man då till, under det att sprättar funnos
i stort antal.
De väckte, oaktadt sitt stora antal, alltid upp-
märksamhet gatan och blefvo ofta föremål för
gatpojkarnesgyckel. Hvad som väckte mycket mindre
uppmärksamhet var det stora antalet af national-
dräkter som då syntes våra offentligaplatser. Tal-
rikast bland dem var dalfolketsdå ännu fullt originella
klådedräkter.
Under vintrarne fanns mycket dalfolk af båda
könen i Stockholm, mest dock dalkarlar, hvilka hvarje
höst infunno sig här, utrustade med yxa och såg-
bock. En i sin fullständiga nationaldräkt utstyrd
dalkarl ser man numera mycket sällan i hufvudstaden,
men fordom fanns han ständigt till hands, beredd
till något grofarbete, i synnerhet till vedsågning.
Dalkullornaäro kansketalrikarenu. På 1 8goztalet
gingo de i synnerhet omkring och sålde »årarbete»
samt uträttade mindre sysslor, under det de numera
användasi mycket olika befattningar. Nationaldräkten
ha de lagt bort, med undantag af hufvudbonaderna.
Kullorna stannade i Stockholm stundom öfver som-
maren och begagnades då i trädgårdsarbete,
hade trädgårdar på den tiden. Men karlarna vandrade
åter till Dalarne för att sköta jordbruket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
