Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDER ITALIENSKA KRIGET. 175
om det var en mask för häftiga lidelser eller snill-
rika tankar eller _ för ingenting.
Efter kejsartruppen, men på något afstånd,
linkade ett hundratal sårade. Det var endast de
lättare sårade och de som kunde uthärda marschens
ansträngningar, men många sägo ganska lidande ut,
somliga hårdt stödjande sig en käpp, andra med
armen i band eller med bindel kring hufvudet. Folk-
massan klappade händerna och ropade uppmuntrande
ord. Det var en vida större hyllning än den som
ägnats kejsaren. Min granne trottoaren var idel
hänförelse. Han skrek och sparkade.
Närmast därefter framtägadedet kejserligagardet,
anfördt af marskalk Regnaud de Saint-Jean d’Angély,
veteranen från Waterloo, samt general Mellinet,
Balafré, »han med skråmorna», som vid Magenta
kommenderade grenadiererna och zuaverna.
Trupperna voro i fältuniform. I deras långa
mörkblå kapotter, med de hvita bandlerremmarna
korsade öfver bröstet och de stora ludna grenadier—
mössorna, erinrade gardet ganska mycket om första
kejsardömets bitvargar. Det tyckte också den gamla
officern vid min sida.
—— Ob, les grognards! utropade han, mäkta
förtjust.
Gardet hade lidit stora förluster i Italien, men
de som nu svängde in Rue de Paix sågo
mycket morska ut.
Bredvid truppen marscheradetre fältpräster som
alla hade hederslegion. Framför ett zouavregemente
lunkade en stor hund, prydd med präktiga rosor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
