- Project Runeberg -  En gammal stockholmares minnen / Andra delen /
259

(1904-1905) [MARC] Author: Claës Lundin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

UNDER PARIS—KOMMUNEN. 239
min lilla nattsäck. Dagen därpå stötte jag dock
en engelsman, som bodde i hotellet och lät en
uppassare föreställa sig för mig samt föreslog, att
skulle begifva oss till Neuilly.
för där slåss man nu som bäst, bedyrade
han med ett mindre behagligt leende och berättade,
att han dagen förut varit ute i Chatillon, men där
gick det alltför lamt till väga.
jag lät engelsmannen gå dit där »man slogs
som bäst» och stannade i Paris för att fortsätta
mina iakttagelser. Visst hörde man trummor och
blåsinstrument samt framför allt kanondunder, visst
såg man krigsfolk här och där och i synnerhet
enskilda nationalgardister, men staden föreföll i alla
fall nästan utdöd.
Då jag första aftonen icke kunde någon
förtäring i hotellet, begaf jag mig ut i staden, gick
in på Restaurant Peters i Passage des Princes och
fann där åtskilligt folk, men
icke af samma slag
som jag förut under flera år sett det stället.
Nu satt där en och annan tystlåten person, men
det var undantag. De flesta skreko och väsnades,
under det de rökte dålig tobak och drucko konjak
som sannolikt icke var bättre än tobaken. De hörde
till kommunen, men nog icke till de fattigaste, ty de
hällde i sig duktigt med sprit. Vin såg man till.
Den mat jag fick var visserligen icke absolut
dålig, men kunde den jämföras med den jag fick
så många gånger förut hos Peters. Sällskapetintres—
serade mig heller. Jag lämnade passagen så fort
som möjligt, men allt var tomt och öde. jag kände
icke igen mitt gamla, kära Paris.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:21:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stockholmm/2/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free