Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266 UNDER PARIS—KOMMUNEN.
nen och tillade, att han ingalunda ville våga lifvet
för en sådan färd.
Efter långt öfvertalande och löfte om frikostiga
drickspengar bad kusken mig stiga upp, och det har
af i raskt traf. Vi hvarken sågo eller hörde några
granater och kommo således oskadade till öfverst-
löjtnantens bostad, men att förmå kusken att vänta
till dess jag ville anträda återfärden var alldeles
omöjligt.
När jag anlände till familjen Staaff, fann jag
den sysselsatt med att Hytta. Place de NVagram
hade under de närmaste föregående dagarna varit
allt för mycket utsatt för versaillesernas artilleri.
Nu flyttade öfverstlöjtnanten med familj ned till
legationens officiellabostad vid rue Rovigo, helt nära
boulevard Malesherbes.
Öfverstlöjtnanten berättade, att legationen fått
veta, det tyskarna skulle lämna Saint-Denis samt att
versaillestrupperna då skulle helt och hållet instänga
staden, så att ingen kom hvarken eller ut. Det
var en allt för viktig underrättelse, ehuru den kom
mycket för tidigt, men det kunde man då veta,
hvarför jag skyndade mig att för den gången lämna
Paris, till att stanna kvar under en kanske lång—
sam belägring hade jag alls icke lust. När jag kom
tillbaka hade föga förändrat sig i kommunens Paris.
Emellertid tog jag mitt föga trefliga rum hos
mäster Weiss åter i besittning, och mästern visade
sig mycket glad att återse mig. Guldslantarna satte
han naturligtvis större värde än min gamla
koffert. Under min frånvaro hade en landsman till
mig, förre löjtnanten John Trägårdh, en af mina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
