Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’193
medgav, och satte sig åter ned vid sitt arbete med
en iver, som hon icke ofta ägnade däråt. Hon hade
endast vågat kasta en blick på Darcy. Han såg
allvarlig ut som vanligt och, som hon tyckte, mera
som han brukat se ut i Hertfordshire än som han
visat sig på Pemberley. Men han kunde kanske icke
i hennes mors närvaro vara sådan som han varit
under samvaron med hennes morbror och moster.
Det var en pinsam men icke osannolik gissning.
Bingley hade hon också betraktat ett ögonblick,
och på denna korta tid märkte hon, att han såg
både glad och förlägen ut. Han mottogs av mrs
Bennet med en artighet så stor, att den kom båda
hennes döttrar att blygas, i synnerhet när de
jämförde den med den kalla och ceremoniösa hövlighet,
varmed hon hälsade och tilltalade hans vän.
I synnerhet Elisabet, som visste, att hennes mor
hade den senare att tacka för sin älsklingsdotters
räddning från obotlig vanära, blev ytterst sårad och
bedrövad över en så opassande åtskillnad.
Sedan Darcy frågat henne, hur mr och mrs
Gardiner mådde — en fråga, som hon icke utan
förlägenhet kunde besvara — sade han knappast
någonting mer. Han satt icke bredvid henne, kanske var
detta orsaken till hans tystnad, men det hade icke
varit så i Derbyshire. Där hade han talat med
hennes vänner, då han icke kunde tala med henne
själv. Men nu förgingo flera minuter utan att hon
hörde ett ljud från honom, och när hon, ur stånd
att behärska sin nyfikenhet, då och då kastade en
blick på honom, märkte hon, att han lika ofta såg
lit. — Austen. IL
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
