Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det sociala världskriget eller kampen mellan arbete och kapital
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
av staten och enskilda store. En sådan osundhet i de
ekonomiska förhållandena kan aldrig avlöpa utan den skadligaste
återverkan på det sedliga tillståndet. Och alltså se vi detsamma ju
längre dess mer, trots alla kulturens framsteg, sjunka allt
djupare och det sedliga livet slutligen tvina bort" (Om arbetet
och den sociala frågan, sid. 34, 35).
Men detta även i sedligt avseende så fördärvliga
tillstånd ledde också till uppror och våldsdåd.
"Vi finna vidare helt naturligt, att hos de skymfligt
misshandlade slavarna rörde sig längtan efter en förändring i deras
bedrövliga läge och efter en för dem såsom människor
värdigare tillvaro. Men de beträdde upprorets väg, gjorde den ena
uppresningen efter den andra och sökte med vapen avskudda
sig det ovärdiga träldomsoket. Dessa sammansvärjningar av
slavar och slavkrig, som upprepades flera gånger under 2:dra
århundradet f. Kr. födelse, visade hela den fara för de
ekonomiska och sociala förhållandena, vilken slaveriet innebar. Så
t. ex. under slavupproret år 135 f. Kr. trädde på Sicilien 70,000
slavar under vapen, men upproret blev dämpat, och över 2,000
slavar skola hava blivit korsfästa; och likaså blev ett nytt
slavuppror av Spartacus, vilket år 70 f. Kr. t. o. m. hotade att
bliva farligt för de romerska herrarne, kvävt i blod. Slaveriets
kräftskada kvarblev, och likaså den fördärvliga klyftan mellan
de över måttan rika och de över måttan fattiga, trots upprepade
sociala sammansvärjningar samt upprepade godsindragningar
och godsutdelningar från enskilda kejsares sida" (sid. 35).
Industrialismens grottekvarn.
Historien visar sålunda, hur människorna alltid varit
benägna att missbruka den makt, som penningen och
rikedomen alltid medfört. Och de ha ej kunnat missbruka
denna makt på ett mera mot Guds och naturens lagar
stridande sätt, än då de hänsynslöst utnyttjat den fattiges
och maktlöses arbetskraft för att sålunda öka sin egen
rikedom och makt. Och dock har detta ansetts för att
vara varken okristligt eller ohederligt. Det är heller icke
endast under länge sedan flydda slavhandelstider, som ett
dylikt förhållande människor emellan ägt rum, utan det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
