Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det sociala världskriget eller kampen mellan arbete och kapital
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kännetecknar även senare tiders och vår egen tids
kapitalistiska storindustri. Härom säger prof. S. J. Boëthius:
"Den fullt utvecklade kapitalistiska storindustrien gav de
kapitalistiska arbetsgivarne ett ofantligt övertag över de
kapitalsaknande och genom skråväsendets upplösning isolerade
arbetarna, och varje mänsklig maktinnehavare frestas att till det
yttersta utnyttja sina maktmedel. Ännu mer blir detta fallet,
om maktinnehavaren är en hel samhällsklass. Känslan av
personlig ansvarighet förslöas då lätt, och ofta blir det också
omöjligt för den enskilde att utan ekonomiskt självmord
avvika från det rådande systemet. När man t. ex. läser de
hårresande skildringarna av de engelska industriarbetarnas
eländiga tillstånd mot mitten av 1800-talet, kan man frestas att
anse deras arbetsgivare såsom de samvetslösaste skurkar, och
dock voro de i allmänhet människor, sådana ’som folk är mest’,
och bland dem funnos verkligt ädla personligheter, mäktiga av
den mest storartade offervillighet i människovänligt syfte ;
arbetarnas skoningslösa utnyttjande (exploatering) tedde sig
helt enkelt för dem såsom en naturlag, vilken ej var
underkastad moralisk måttstock, på samma sätt som slaveriet på sin
tid tedde sig för den vita befolkningen i Amerikas sydstater....
När ingen annan hänsyn än egen ekonomisk fördel skulle
reglera tävlingskampen om arbetslönernas storlek och
arbetstidens längd mellan kapitalstarka arbetsgivare och
kapitalsaknande arbetarmassor (’proletärer’) utan sammanhållning,
nedpressades lönerna och utsträcktes arbetstiden därhän, att
arbetarna ej kunde föra en människovärdig tillvaro. I stället
för allmänt välstånd fick man å ena sidan massrikedom, å
andra sidan masselände, vad som kallas proletarism eller
pauperism. Då kvinnor och barn till följd av sitt arbetes billighet
drogos in i industrialismens grottekvarn, blevo
missförhållandena så ohyggliga, att allmän nationell degeneration hotade.
Särskilt var detta fallet i England, industrialismens
föregångsland och manchesterteoriens försöksfält" (Socialismen, sid.
7—10).
Proletariatet vaknar.
Här finna vi då också orsaken till, att arbetarna å sin
sida började förena sig i kamp mot ett kapitalistvälde,
som gjorde deras tillvaro allt mera odräglig och som
ingalunda kan försvaras, allra minst ur kristlig synpunkt. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
