Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Påvemaktens historiska roll samt protestantismen förr och nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306 DE STORA VÄRLDSPROBLEMEN
och årstider, att ändra och upphäva lagar, att bevilja befrielse
från alla ting, ja, till och med från Kristi föreskrifter" (An-
fört av dr Guinness i förut nämnda bok, sid. 67, 68).
Därför satte sig också påvemakten »i sinnet» att »ä n d r a
och förbättra» den Högstes oföränderliga, fullkomliga
och »heliga tider och lagar». Med tanke härpå kan man
ej annat än storligen förvånas, då man första gången gör en
jämförelse mellan de tio budorden, såsom vi hava dem i
vår bibel, och dessa bud, såsom vi hava dem i den lutherska
katekesen, där de återgivas efter den katolska katekesen.
- Först märker man då, redan när man kommer till andra
budet i bibeln — budet mot bilddyrkan — att detta ej
alls förekommer i katekesen. Detta har också påpekats
av olika religionslärare. Professor Rudin framhåller det
i en föreläsning om religionsundervisningen. I det han talar
om de tio budordens förträfflighet, deras »omistliga innehåll»
och oumbärlighet vid barnundervisningen,* säger han, då
han kommer till andra budet :
"Vi få vidare lära oss, att Gud icke ens tål att förmänsk-
ligas eller förvärldsligas genom några egenmäktigt gjorda bil-
der av honom. [Och i en not:] Nämligen uti ett bud, som av
judarna räknades såsom det andra, men som tyvärr, genom
traditionen från den katolska kyrkan, förbigås i den lutherska
kyrkan (se 2 Mos. 20:4, 5). Den reformerta har upptagit bu-
det mot bilddyrkan såsom det andra budet, under det den,
likasom judarna, förenar till ett det nionde och tionde" (Upp-
satser i teologiska och kyrkliga ämnen, 1 :sta häftet, sid. 12).
Verkliga förhållandet är således, att påvemakten eller
katolska kyrkan dristat företaga denna förändring av Guds
lag, i det den för det första uteslutit det andra budet.
Och man må visserligen beklaga, såsom den gamle, högt
aktade kristendomsläraren prof. Rudin gör, att detta bud,
»genom traditionenfråndenkatolskakyrka n»,
* Den på vissa religiösa håll ganska allmänna moderna uppfattningen,
att de tio budordens lag skulle vara ofullkomlig och att den. blivit
avskaffad av Kristus själv, är uppenbarligen varken biblisk eller evan-
gelisk-protestantisk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
