Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Påvemaktens historiska roll samt protestantismen förr och nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
310 DE STORA VÄRLDSPROBLEMEN
Och eftersom nu — enligt samstämmiga historiska källor
— söndagen ända sedan uråldriga tider av soldyrkande hed-
ningar, ej minst de gamla romarna, firats som festdag till
ära för solguden, av vilken dagen också fått sitt namn (»sol-
dag»), så kan man lätt förstå, hur den också kunde smyga
sig in och småningom (ty det gick ej på en gång) taga
den gamla gudomliga sabbatsdagens plats och som »tra-
dition» vinna inträde i hela den kristna världen. Härtill
bidrogo emellertid många omständigheter, kanske ej minst
de s. k. kristnas okristliga judehat: de ville ej, såsom historie-
skrivare framhålla, ha något gemensamt med judarna och
befriade sig därför — såväl som av andra orsaker — även
från deras sabbat, som dock i verkligheten var Guds sab-
bat, given åt mänskligheten redan vid skapelsen. Sålunda
finner man, hurusom den katolska grundsatsen: Ȋn-
damålet helgar medlen», tillämpats ända från katolicismens
första dagar.
Men vi lämna här några direkta, på sak gående vittnes-
börd ur de bästa historiska källor angående hur och när
vilodagens förändring ägt rum.
Theodor Zahn, framstående luthersk teologie professor i
Erlangen, säger, i det han skriver om söndagsfirandets upp-
komst :
"Att anse söndagen såsom en fortsättning av den judiska
[gudomliga] sabbaten eller att helt och hållet benämna honom
för sabbat, föll aldrig någon kristen in uti de fem första år-
hundradena" (sid. 22). "I de skrifter, vilka med säkerhet för-
skriva sig från kyrkans tre första århundraden, känner jag
blott ett enda ställe, där det erinras om fullkomlig vila från
arbete på söndagen. . . . Ingenting annat än församlingens guds-
tjänst var det, som från början menades med söndagsfirandet."*
Det är högst betecknande, att då söndagen först började
firas av kristna bekännare, firades den ej såsom sabbat med
vila från arbete, utan såsom festdag eller gudstjänstdag.
* "Söndagens historia, huvudsakligen i den gamla kyrkan", översatt
till svenska av komminister N. Z. Thunberg, sid. 24.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
