Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Livet och döden — spiritismen och andevärlden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
334 DE STORA VARLDSPROBLEMEN
av den alexandrinska skolan. Och den avfallets tid, då
det skedde, var synnerligen lämplig för ett dylikt religiöst
smuggleri, ty kristendomens väktare hade inslumrat eller
förvärldsligats.
Själva källan, ur vilken denna antikristliga odödlighets-
lära ursprungligen kommit, finna vi, först då vi komma
ända tillbaka till den stora olycksdagen, då människan
avföll från Gud. Ty redan då förklarade »lögnens fader»:
»Ingalunda skolen I dö.» Och allt sedan har han lyckats
allt för väl att få människorna att tro, vad detta påstå-
ende innebär i motsats till vad Gud sagt. Alla hedniska
religioner äro grundade på denna lögn. Därom vittna tyd-
ligt nog hedningarnas vidskepliga föreställningar om de
döda. Utan denna odödlighetslära skulle heller icke spiri-
tismen finnas till.
»Historiens fader» Herodotos (död 424 f. Kr.) säger, att
»egyptierna äro de första, som hava uttalat den meningen,
att människans själ är odödlig» (Herodotos, del 1 , bok 2,
kap. 123). Och historikern Bunsen säger i sitt berömda
arbete över Egypten:
"Egyptierna voro de första, som framställde läran om själens
odödlighet. Detta förhållande omtalas av alla grekiska för-
fattare ända från Herodotos till Aristoteles och bekräftas på
ett slående sätt genom de egyptiska monumenten."
Från denna grumliga källa av egyptiskt mörker spåra
vi läran till Grekland, vars namnkunniga filosofer inhäm-
tat den under sina studier av de egyptiska religionslärorna.
Och dessa filosofer hittade lätt den öppna »bakdörren»
till kristendomen. Gladstone säger vidare härom:
"Mig synes det, såsom vore det från Origenes’ tid [i början
av tredje århundradet], som vi borde anse, att idéen om natur-
lig odödlighet i motsats till den kristna uppfattningen började
vinna fotfäste i den kristna kyrkan."
Det skulle bliva allt för vidlyftigt att här närmare be-
trakta det ändlösa sofisteri, varmed såväl teologer som
filosofer sökt bevisa, att denna hedniska odödlighetslära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
