Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Två mödrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79
djursmödrar besegra sin ensamhetsdrift och
överlämna sig åt den raggiga makens om-
sorger
—
under en sådan period har denna
kvinna (och hur många tusen likställda) tvin-
gats att resa ut i vida världen utan hjälp, utan
existensmedel, utan erfarenhet, bara med sina
två tomma händer och sin tunga, plågade kropp
—
med sina barn att ta vård om och det ännu
ofödda att släpa fram och nära med sitt illa
närda blod.
Det går, trots allt. Hon har tur och nöd-
vändigheten ger henne krafter, trots det hon
säkert många gånger förtvivlat innan hon
lyckats uppnå en skyddad plats för sig och
det barn som hon trots allt ändå vill och
måste ge liv åt. Den svåra stunden kommer,
allt går väl. Och där ligger hon nu på ett
offentligt sjukhus i en främmande stad bland
främmande människor med sin fattiga lycka.
Fattig, rent utfattig måste denna moders-
lycka kallas, ty den är delad av ingen. Kanske
är denna kvinna eljest inte någon så öm maka.
Kanske har hon många gånger med gäll och
skrikig röst läst lagen för sin man, när han
inte varit henne till lags, snäst åt honom, när
pengarna trutit, vresigt vänt honom ryggen när
han försökt blidka henne. Kanske har hon
också fått stryk av honom och med gnisslande
tänder förbannat den stund då hon gifte sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
