Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik Sjöfararen och försöken att nå Indien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36 H. H. VON SCHWERIN.
visa dem en lefvande elefant. Berättelser gingo sedan, att den
danske mannen och hans kamrater länge därefter skulle hafva lefvat
inne i landet, där de träffats af andre resande. Men huru mycket
sanning, som häri legat, är omöjligt utfinna, och det torde under
alla omständigheter kunna betraktas som tämligen gagnlöst att söka
finna spår af dansk nationalitet i Kap Verde’s bakland.
Intet egentligt framsteg i upptäckterna antecknas mellan
Fernandez’ sista färd 1446 och året 1455. Åtskilliga resor företogos
dock under denna tid, som användes till att närmare undersöka den
redan förut upptäckta kuststräckan, men dessa hafva uteslutande
betydelse för handelns utveckling här.
Som en afslutning på de ofvan skildrade händelserna saknar
icke anförandet af följande slutsiffror sitt intresse. Af dessa
framgår då, att till år 1446 räknadt, hade 51 karaveler utsändts af
prinsen, och dessa hade enligt beräkning framträngt 450 leguas på
andra sidan af Kap Bojador. Vidare hade under denna tid (med
användande af krönikeskrifvarens sirliga ord om de afrikanske
negrerna) »niohundrade och tjugosju blifvit förde in på den sanna
vägen, som leder till frälsning», hvilket är liktydigt med, att ett så
stort antal negerslafvar lefvande framkommit till Portugal. Huru
många som dött på vägen (eller dödats i striderna), förmäles icke.
Under tiden hade infanten låtit uppsöka och kolonisera Azorerna,
hvilka öar redan förekomma på italienska kartor i midten af 14:de
århundradet, där dock deras läge angifves alltför västligt från
europeiska fastlandet, ehuru de 3 grupper, i hvilka denna övärld är
delad, klart framträda. Öarna hade besökts af Portugiserna redan
1427. Åren 1431—32 upptäcktes vidare några öar, tillhörande den
östliga gruppen, bl. a. 8. Maria af GONGÇALO VELHO CABRAL, som
själf slog sig ned här. Därpå tyckes upptäckten hafva hvilat till
omkring 1440, då en ren händelse gaf anledning till den fortsatta
undersökningen af de längre bort belägna bland dessa öar.
En svart slaf hade rymt från sin herre och sökt sin tillflykt
på spetsen af S. Marias högsta bergstopp. Luften var klar, och
negern tyckte sig vid horisonten i norr skymta ett aflägset land. Väl
vetande, att hans herrar voro lika mycket upptäckare som nybyggare,
och i förhoppning om att erhålla förlåtelse, lämnade han själfmant
sitt gömställe för att inrapportera, hvad han sett på berget. Han
hade icke missräknat sig utan mottogs synnerligen väl af
vederbörande. Så snart Prins Henrik erhållit underrättelsen härom, kunde
han, så säges det åtminstone, med tillhjälp af äldre till hans
förfogande stående kartor fastställa, att land verkligen fanns i den
riktning, som den svarte påstått. Därför utsände han åter Cabral med
befallning att söka upp detta land.
Efter ett misslyckadt försök fann denne d. 8 maj 1444
verkligen ön i fråga, hvilken, i öfverensstämmelse med almanackans
helgonnamn för dagen, döptes till 8. Miguel. De katolske upptäckts-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
