Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik Sjöfararen och försöken att nå Indien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE STORA UPPTÄCKTERNAS TIDEHVARF. 35
kände alldeles tillräckligt (det hade de hört från Senegal), att de
kristne endast kommo för att röfva slafvarl Cadamosto lämnar en
hänförd beskrifning öfver den tropiska naturens härlighet i dessa
trakter. »Många land har jag skådat både i Östern och Västern,
men aldrig har jag sett någonting vackrare!» utropar han. Det var
här vid Gambia man gjorde den observationen, att polstjärnan endast
föga höjde sig öfver horisonten, under det att Cadamosto och hans
män samtidigt sågo sex glänsande stjärnor bilda ett kors på
himlahvalfvet.
Härifrån anträddes hemresan till Portugal med fast föresats
att strax återvända med en ny expedition. Året därpå, alltså 1456,
finna vi åter Cadamosto stadd på forskningsfärd utmed den
afrikanska kusten. Han hade denna gång tagit vägen om Kanariöarna
och Kap Blanco hän mot Kap Verde, hvarvid han besökte en del
förut icke kända öar utanför denna udde. Öarna voro obebodda och
fåglarnas beteende vid åsynen af människor visade, att öarna aldrig
förut varit besökta. Fåglarna voro nämligen så tama, att man kunde
fånga dem med handen. Huruvida man af denna berättelse har
rättighet att utan vidare draga den slutsatsen, att Cadamosto är den
verklige upptäckaren af de nuvarande Kap Verdeöarna, är ingalunda
lätt att afgöra.
Därifrån sattes kursen på Gambia, där man denna gång
verkligen lyckades inleda handelsförbindelser med Negrerna, af hvilka
man för allehanda varor tillbytte sig slafvar och guld — denna
senare vara dock i så otillräcklig mängd, att de resande förargades
däröfver. Skådeplatsen för dessa transaktioner var belägen ett godt stycke
från hafvet invid floden, hvilken »med sin mängd af båtar påminde
om Rhone vid Lyon»! Men alldenstund besättningen, efter ett par
veckors uppehåll här, började att angripas af klimatfeber, blef
återfärden utför floden strax satt i verket.
Sedan man kommit ut till sjös igen, fortsattes färden vidare,
till dess man kom till en flodmynning eller kanske snarare en
hafsarm, så bred var dess öppning mot hafvet; man kallade den Rio
Grande, d. v. s. »den stora floden». Onekligen befann sig detta
område utanför gränserna för alla föregående forskningar, och en
fortsatt färd i sydlig riktning skulle hafva fört till helt och hållet
okända landsträckor. Det var sannerligen icke lusten, som härvidlag
fattades, ty huru gärna skulle icke den företagsamme Venetianaren
hafva velat vara i tillfälle att för prinsen i Sagres framlägga en
uppseendeväckande berättelse om en färd till trakterna i ekvatorns
omedelbara närhet. Hvilken ära och vinst kunde icke däraf hafva
vunnitsi Men med sin arbetsodugliga och sjuka besättning kunde
Cadamosto icke uträtta någonting mera. Att trotsa naturen var
otänkbart, och så vände han, därtill nödd och tvungen, stäfven mot
Portugal igen.
Den sista resa under Henriks tid var den, som företogs af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
