Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Henrik Sjöfararen och försöken att nå Indien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46 H. H. VON SCHWERIN.
sätt att taga vidsträckta landområden i besittning onekligen var väl
lättvindigt. Längre fram, under 16:de århundradet, räknades det
nästan som en spört af Engelsmän, Fransmän och Holländare att
med kanonskott skjuta de portugisiska padronerna sönder och
samman eller på annat sätt illa tilltyga dem.
Därpå fortsatte Cåo i sydlig riktning ända till Kap S. Maria,
1381/40 sydl. bredd.
Troligen vände icke forskningsresanden särdeles tillfredsställd
hem igen. Ty dels visade det sig, att den afrikanska kusten sträckte
sig allt längre i söder, dels hade han kunnat konstatera, att den
Uppställandet af en padron.
sista afdelningen af kusten börjat antaga en dragning mot väster,
som ej tydde godt för en kringsegling af kontinentens sydligaste del.
På den andra af Cåo 1484—85 företagna resan medföljde, i
egenskap af astronom, den lärde MARTIN BEHAIM från Nürnberg, som
1492 förfärdigade den världsberömda (äldsta nu existerande)
jordgloben, på hvilken bl. a. de då nyaste upptäckterna i Afrika finnas
återgifna. Såsom exempel på den låga ståndpunkt dåtidens kartritning
intog, kan anföras, att Behaim på sin glob förlägger Kongos mynning
under vändkretsen i st. f. på 6° sydl. bredd. Den sydligaste af Cåão
på hans andra resa i januari 1485 uppnådda punkten var Kap Cross,
på ungefär 22° sydl. bredd, där han uppreste sin 3:dje och sista
padron; den andra i ordningen hade han placerat på Kap Negro, strax
söder om den nuv. staden Mossamedes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
