- Project Runeberg -  De stora upptäckternas tidehvarf /
112

(1900) [MARC] Author: Hans Hugold von Schwerin - Tema: Exploration, Geography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Portugiserna i Indien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

112 H. H. VON SCHWERIN.
kades han, under det i augusti rådande gynnsamma vattenståndet,
lotsa ut genom det grunda hamninloppet.

Men Albuquerque hade ingalunda uppgifvit företaget, utan
förberedde oförtöfvadt en ny expedition emot Goa. Inför det i Cochin
den 12 oktober 1510 sammankallade krigsrådet uttalade han sin lika
storartade som geniala uppfattning, att den makt, som kunde
förfoga öfver denna stad, ständigt skulle vara en farlig fiende för
Portugiserna och deras indiska välde. Vore däremot Portugal en gång
väl i besittning af Goa, hade man också därmed icke blott i sin
hand fått nyckeln till hela Dekkan, utan man hade dessutom till sitt
förfogande erhållit en stor mängd arbetare och handtverkare,
framför allt skeppsbyggare — ett sakförhållande af allra största
betydelse för de genom ofantliga afstånd från hemlandet skilde
Portugiserna i Indien.

Meningarna i krigsrådet voro emellertid delade, och flere af
officerarne ansågo det föreslagna tåget emot Goa vara förhastadt
på den dåvarande tidpunkten åtminstone. Bland desse befann sig
FERNO DE MAGALHÄENS, den sedermera världsberömde
jordomseglaren, hvilken genom sin opposition vid detta tillfälle ådrog sig
Albuquerques ovilja. Detta åter hade (som vi längre fram få se)
de mest omfattande följder, bland annat att Magalhåens strax därpå
lämnade Indien och sedan för alltid vände äfven Portugal ryggen
för att inträda i spansk tjänst.

Redan i november återvände den outtröttlige ståthållaren till
Goa, denna gång i spetsen för en flotta på 34 skepp med 1,500
man trupper om bord. Landstigningen försiggick obehindradt. En
allmän panik utbröt i staden, ehuru den räknade en besättning på
9,000 man. Den 25 november stormades Goa samtidigt från fyra
sidor. Trots tappert motstånd blef besättningen tillintetgjord, och
åter var Albuquerque herre på platsen. För att motstå
Portugisernas dödsföraktande kraftansträngningar hade ingen fiende varit
nog stark, ingen mur nog hög och intet vågstycke omöjligt att
utföra.

Till straff för det förräderi, till hvilket invånarne sista gången
gjort sig skyldige, öfverlämnades staden nu till plundring. Största
delen af de där till ett antal af 6,000 bosatte Araberna nedhöggs
utan afseende på hvarken ålder eller kön; resten förvistes. För att
skaffa staden, som nu starkt befästes, ett tillräckligt antal hvite
invånare, lockade Albuquerque Portugiser hit genom att erbjuda
allehanda fördelar. Nykomlingarne erhöllo de landtegendomar och
gårdar, som förut tillhört de nu portförbjudne eller döde Araberna;
vidare gynnade vicekonungen på alla upptänkliga sätt deras
giftermål med rika infödda arftagerskor och sökte på allt sätt binda dem
vid orten. (Ett förfaringssätt, som påminner om de
bröllopshögtidligheter, som Alexander den store frikostigt lät anordna för sine
macedoniske krigare och Persiens döttrar.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 11 14:05:14 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/storaupp/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free