- Project Runeberg -  De stora upptäckternas tidehvarf /
113

(1900) [MARC] Author: Hans Hugold von Schwerin - Tema: Exploration, Geography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Portugiserna i Indien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DE STORA UPPTÄCKTERNAS TIDEHVARF. 1138

Goas fall väckte ett oerhördt uppseende. Flere furstar erbjödo
nu frivilligt Portugiserna sin vänskap, och äfven Samorim, den vid
alla tillfällen återkommande Samorim, bad om fred och förklarade
sig villig att tillåta uppförandet af ett portugisiskt fort på Calicuts
område. Men för den energiske Albuquerque var ingen hvila
tänkbar. Dessutom manade konung Emanuel ständigt på. Han begärde,
att något »storartadt» ändtligen skulle utföras. Konungen ville hafva
valuta för sina många och dyrbara indiska utlägg.

Redan flera år hade man i Lissabon riktat sin uppmärksamhet
på Bortre Indien och framför allt på därvarande handelscentrum
Malakka, dit man sändt en särskild expedition, hvilken dock
misslyckats i följd af anföraren SEQUEIRA’S brist på förutseende.
Förloppet därvid var följande. Den portugisiske kaptenen var sysselsatt
med att spela schack, utan att märka, att de på hans fartyg
befintlige infödingarne beredde sig på att mörda både honom och
besättningen, och det var med knapp nöd som han undgick det honom
tillämnade ödet. Vid det återtåg, han därpå nödgades hals öfver
hufvud företaga, hade han lämnat ett 30-tal af sina landsmän i
fiendens våld.

Dessa händelser hade alla inträffat under den tid, då
Albuquerque var så uteslutande sysselsatt med förvecklingarna i främre
Indien, att ingen tid för honom var öfrig att egna åt så aflägsna
trakter som de »bortre indiska» länderna. Men efter Goas fall
hade han ju fått fria händer. Genom spejare visste han, att
tillståndet i Malakka icke var synnerligen godt. Med möda lyckades
Albuquerque hopsamla 19 fartyg med 1,700 man, af hvilka dock
blott 800 voro Portugiset; resten utgjordes däremot af indiska
hjälptrupper. Han tvekade något, huruvida han icke borde använda denna
styrka emot Aden, nyckeln till Röda hafvet, hvilket konung Emanuel
önskade få i sitt våld för att hindra sultanen af Egypten att åter
sända trupper sjövägen till Indien.

Emellertid inträdde den periodiska omkastningen i härvarande
hafs vindsystem, hvarigenom en färd i N.V. riktning nästan
omöjliggjordes, under det att seglatsen åt motsatt håll underlättades.
Med glädje begagnade sig Albuquerque af detta naturfenomen och
satte kurs på Malakka, »den gyllene staden», hvars köpmän
räknade sin förmögenhet efter tunnor guld. Denna stad stod då i all
sin glans och räknade väl 50,000 invånare. De flesta af dess hus
voro visserligen uppförda af trävirke och täckta med palmblad, men
dock fattades ingalunda ansenligare stenbyggnader, såsom stora
moskéen och åtskilliga torn. Staden sträckte sig en hel mil längs
sjöstranden. Här, halfvägs mellan »Indiens» yttersta delar i öster
och väster och på gränsen mellan tvenne olika vindområden,
sammanträffade köpmän från Japan, China och den Malajiska
arkipelagen med handelsidkare, som kommo från motsatta hållet och hade

De stora upptäckternas tidehvarf. 15

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 11 14:05:14 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/storaupp/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free