Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Christofer Columbus och den västliga vägen till Indien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136 H. H. vVON SCHWERIN
strello ägde stora besittningar på ön Porto Santo (vid Madeira),
hvilka den förvärfvat sig genom sitt berömliga deltagande i de
portugisiska upptäcktsfärderna från äldsta tid. Stamfadern för det
portugisiska huset, Italienaren BARTOLOMEO PERESTRELLO, hade af
Henrik Sjöfararen blifvit utnämnd till »amiral» i portugisisk tjänst.
Columbus har säkerligen besökt Porto Santo, men att han på
den aflägsna lilla ön tillbragt en längre tid, kan icke påvisas.
Familjens gods på ön förvaltades af Columbus’ svåger, men släktens
öfriga medlemmar bodde i Portugal. Säkerligen har den genuesiske
sjömannen föredragit att vistas i Lissabon, en sjöstad, som i
lifaktighet icke öfverträffades af någon annan europeisk stad i slutet på
det 15:de århundradet. Här kunde han dessutom fritt förfoga öfver
sin aflidne svärfaders betydliga litterära kvarlåtenskap, bestående af
sjökort och allehanda skrifter rörande sjöväsen, astronomi,
geografi och upptäcktsresor.
Som vi ofvan sågo, hade Afrikaforskningen i Portugal på
1480-talet tagit ett nytt uppsving. Alla tänkte nu på att förvärfva sig
ära och vinst genom att upptäcka nya kuster och öar. Helt
naturligt faller det sig, att Columbus med lif och lust kastat sig i denna
rörelse, som i hög grad måste hafva tilltalat hans företagsamma
sinne. Vi kunna utan vidare förutsätta, att han under denna
tidsperiod, troligtvis som skeppsförare, deltagit i Portugisernas
expeditioner till Guineakusten, och att han särskildt besökt det här nyligen
anlagda faktoriet El Mina. Af Columbus’ egna uttalanden framgår,
att han på dessa resor lärt mycket af Portugiserna, hvilkas
erfarenhetsrön han längre fram under sina egna upptäcktsresor kunde
tillämpa. Att Columbus vid samma tillfälle skulle företagit sig att
anställa vetenskapliga gradmätningar, bör däremot säkerligen
betraktas som ett tomt skryt.
Men samtidigt torde Columbus flitigt idkat vetenskapliga (!)
studier, någonting som han hittills ej medhunnit. Dessa studier voro
af mycket växlande beskaffenhet. Han gjorde bekantskap med
grekiske och romerske auktorer, kyrkofäder, skolastiske filosofer,
medeltidsgeografer och resande m. fl. Äfven Bibeln har han bevisligen
flitigt studerat för att däri finna stöd för sina planer. Intet under,
att Columbus icke fullt förmådde bearbeta och smälta det ofantliga,
från så många håll sammanbragta, olikartade materialet.
Han arbetade nu företrädesvis på sin stora plan och samlade
från alla håll flitigt det material, som kunde användas som bevis på att
företaget verkligen var utförbart. Redan skriftställare sådana som
sonen FERNANDO och LAS CASAS hafva (i öfverensstämmelse med
hans eget uttalande i saken) sammanställt alla de grunder, som
förmådde Christofer Columbus att företaga sin första stora färd
öfver världshafvet. Det af dem anförda bevismaterialet fördelas, som
de mena, bäst i 3 grupper: 1) naturliga grunder, 2)
skriftställarnes auktoritet och 3) sjöfarandes uttalanden i denna sak.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
