Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Christofer Columbus och den västliga vägen till Indien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE STORA UPPTÄCKTERNAS TIDEHVARF. 137
Till den första gruppen, den naturliga, måste tydligtvis främst
räknas »föreställningen om jordens klotform», och därvid är
följande att hafva i minnet. I slutet på 15de århundradet fanns väl
näppeligen någon bildad person, som icke teoretiskt erkände
jordens »sfericitet» eller klotform. Så mycket begrepo alla! Men
när det kom an på den praktiska tillämpningen häraf, så förhöll
saken sig helt annorlunda, och månge voro de (och bland dem fanns
åtskilligt annars mycket förståndigt folk), som icke kunde fatta
möjligheten af att färdas rundt omkring jorden.
I denna fråga hyste Columbus en alldeles bestämd åsikt, och
han var fullkomligt öfvertygad om, att det utan vidare läte sig göra
att till sjös uppnå den asiatiska landmassans östra rand genom att
segla västerut, och att återresan till Europa ej kunde vara förenad
med större svårigheter än utfärden. Visserligen skulle man måhända
kunnat komma med den så lydande invändningen, att en dylik färd
visserligen vore teoretiskt möjlig, men att den å andra sidan vore
praktiskt outförbar i följd af det ofantliga afståndet mellan Asiens
östra rand och Europas västkust. En dylik anmärkning
framställdes emellertid icke, och därvid understöddes Columbus af den
lyckosamma okunnighet, som vid denna tid allmänt rådde i fråga
om, huru stor del af jordklotet som egentligen täcktes af hafvet.
Samtidens fleste lärde voro ense om, att fastlandets areal var
vida större än hafvets, och att den rymd, hvilken är upptagen af
Atlanten, Amerika och Stora oceanen, icke var så synnerligen vidsträckt,
utan kunde anses ungefär utgöra 1/g af jordens omkrets.
Alldenstund denna sista obekanta 1/, upptogs af haf, så hade man allt
skäl att antaga, att en färd till Ost-Asien denna väg icke borde taga
någon längre tid i anspråk. Denna uppfattning kunde man
dessutom stödja på uttalanden af såväl klassiske som arabiske
författare.
Redan ARISTOTELES hade sålunda lärt, att afståndet mellan
Spanien och Indien icke vore särdeles betydligt, och den lärde SENECA
hade uttalat den uppfattningen, att en färd öfver det
mellanliggande hafvet borde med gynnsam vind taga endast några få dagar
i anspråk. Samma uppfattning delades sannolikt af den berömde
geografen STRABO. Vidare satte Columbus stort värde på MARCO
POLO, hvars beskrifning öfver Ost-Asiens rikedomar han flitigt
studerat. I kanske ännu högre grad tilltalades han af Kardinalen
PIERRE D’AILLYS’ bok Imago mundi, hvilken, ehuru endast en
ovetenskaplig kompilation af ringa värde, i följd af sin underhållande
stil och sitt fängslande innehåll blifvit Columbus’ favoritläsning.
Boken förde han också ständigt med sig under sina senare resor!
Det faller af sig själf, att Columbus framför allt icke
försummat att samla alla de iakttagelser, som sjöfarande gjort rörande
förmenta eller verkliga upptäckter i den Atlantiska oceanen. Och vi
kunna vidare vara öfvertygade om, att de sålunda förvärfvade under-
De stora upptäcktoernas tidehvarf. 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
