Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Christofer Columbus och den västliga vägen till Indien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE STORA UPPTÄCKTERNAS TIDEHVARF. 147
lefde vid framkomsten till Portugal. Alla voro de emellertid i en
så eländig författning, att de sistnämnde strax därpå afledo.
Piloten, som råkade vara Columbus’ vän, hade emellertid under
den olyckliga färden uppgjort en karta, hvilken han på Columbus’
begäran i hemlighet anförtrodde honom. Columbus tog den sjuke
vännen till sig, men trots allt omhuldande afled denne snart, och
på detta sätt kom Columbus ensam i besittning af den viktiga
hemligheten. Huruvida piloten, heter det slutligen, varit Andalusier,
Portugis eller Bask, därom har man ej kunnat. enas.
Historien är påtagligen tillkommen efter Columbus”’ första resa
och grundar sig tvifvelsutan på en sammanblandning af uppgifter
rörande TOSCANELLI’S och Basken JUAN DE LA COSA’S kartor. Den
senare af dessa, hvilken utkom 1500, väckte berättigadt uppseende
genom de uppgifter, den lämnade om den västliga världen.
Den framstående astronomen Toscanellis beräkning af jordens
omkrets är (liksom för öfrigt Ptolemæus”’) i det allra närmaste
öfverensstämmande med det verkliga förhållandet (hela felet uppgår väl
till omkring 200 kilometer). Däremot öfverskattar den florentinske
vetenskapsmannen i högsta grad den bebodda landmassans
västostliga utsträckning, som han anser upptaga af jordens omkrets (på
Lissabons gevgrafiska bredd), och han uttänjer China i ostlig riktning
nära nog tvärt öfver hela Stora oceanen. Han uppgifver
nämligen afståndet mellan Väst-Europa och Ost-Asien till 26 x 250
geogra fiska mil eller minuter (60 pr. eqvat. grad) d. v. s. 6,500 mil.
Mellan de bägge fastlanden förlägger han, likt hållstationer på
vägen, bl. a. öarna Antiglia och Zipangu. Detta enligt hans
egen, af Columbus lifligt omfattade mening, hvaraf ytterligare
framgick, att de ännu okända delarna af hafvet, som under en dylik färd
voro att genomsegla, icke kunde vara så synnerligen vidsträckta.
Trots sin stora tillit till Toscanellis afståndsberäkningar, är det
ytterst sannolikt, att Columbus haft sin enskilda uppfattning om
fördelningen mellan land och haf (närmast i fråga om det norra
tempererade bältet) på jordklotet. Åtskilliga omständigheter tala
nämligen för, att han varit anhängare af den i ESRAS 4:de
(apokryfiska) bok uttalade åsikten, att // af det bebodda jordbältet voro
upptagna af land, så att endast den sista sjundedelen anslogs åt
hafvet. Af allt att döma, hade Columbus med stöd af olikartade
kombinationer för sig själf uppgjort en riktigt bekväm beräkning,
gående ut på, att afståndet tvärt öfver »mörkrets haf» från Europa
till Zipangu (Japan) var något kortare än det verkliga afståndet
från denna kontinent till det nuvarande Väst-Indien.
Fast förlitande på Skriftens ord, var Columbus alldeles
öfvertygad om, att det icke kunde dröja länge, innan han under en färd
västerut skulle träffa på land. Hans tålamod sattes dock på ett
skäligen hårdt prof, när han under sin första resa väl länge fick vänta
på att omsider få det efterlängtade första landet i sikte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
