Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den första färden öfver Atlantiska oceanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE STORA UPPTÄCKTERNAS TIDEHVARF. 169
Denna omständighet är väl värd att behålla i minne. Ty det
är högeligen betecknande, att Européerna redan vid sitt första
beträdande af den »Nya Världen» hufvudsakligen sträfva
efter att komma i besittning af ädla metaller. Columbus
tänkte numera uteslutande på »att med Guds hjälp kunna finna
guld». Med skäl kan man därför säga, att guld (och silfver) varit
den egentliga driffjädern till Spanjorernas alla företag på den
amerikanska dubbelkontinenten. Det var icke lusten att upptäcka okända
land eller finna nya boningsplatser åt en befolkning, hvilken af en
eller annan anledning tröttnat vid moderlandet, som föranledde
Spanjorernas väldiga eröfringar i den nya världen, det var framför allt
det okufliga begäret efter ädla metaller — »guldtörsten», som
härvid var det ledande motivet.
Guld och silfver voro de »geografiska lockmedel», genom hvilka
Amerikas upptäckt, dess utforskning och första kolonisering
åvägabragtes. De ädla metallerna utöfvade här samma dragningskraft på
Spanjorerna, som Indiens kryddor på Portugiserna. Bland andra
geografiska lockmedel kunna anföras kabiljau, som spelade en
betydande roll i fråga om Nord-Amerikas och särskildt Canadas
upptäckt, och pälsverk, som i hög grad befordrade eröfringen af Sibirien
och det exempellöst hastiga framträngandet genom Nord-Asiens
ofantliga landmassa ända bort till Stora oceanen i öster.
På Columbus’ frågor om guldets förekomstort gåfvo infödingarne
honom genom tecken tillkänna, att en stor ö var belägen söderut,
och att därvarande konung ägde massvis med guldkärl. Men på
amiralens uppmaning att med honom deltaga i en färd till denna ö
gåfvo däremot infödingarne ett bestämdt afböjande svar. Troligen
voro de rädde att därvid råka i sina oförsonlige fienders våld,
hvilka man visste hafva sitt tillhåll åt den sidan.
Men vi måste något närmare sysselsätta oss med den nyss
omtalade ön San Salvador, denna första del af den s. k. Nya Världen,
hvilken just af Columbus med öfverdrifven högtidlighet tagits i
besittning. Hvilken var nu egentligen denna ö, som amiralen först
uppnått. Columbus nämner, att infödingarne för honom uppgifvit
öns namn vara Guanahani,* och så mycket veta vi med
bestämdhet, att ön måste tillhöra Bahama-gruppen, men längre komma vi
heller icke.
AIl närmare identifiering af Guanahani är omöjlig — ärligast
är att bekänna det med detsamma! Columbus’ beskrifning af öns
naturliga beskaffenhet och utseende är nämligen både ofullständig
och motsägande. En noggrannare rekonstruktion af den kurs, som
de spanska skeppen vid upptäckten hållit, kan, som man lätt inser,
icke utföras.
* LAS CASAS påpekar uttryckligen, att tonvikten låg på ordets sista
stafvelse.
22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
