Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den första färden öfver Atlantiska oceanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180 H. H. VON SCHWERIN.
Columbus höll god min i elakt spel. Han insåg klokt nog, att tiden
ännu icke var inne att söka utreda denna mystiska affär; det gällde
nu framför allt att komma hem igen till Spanien. .
Af Pinzon erfor han, att denne verkligen varit på Babeque (nu
Inagua), men utan att där finna minsta spår af guld på denna
förmenta guldö. Därpå hade Pinta i midten af december besökt Bohio
(Hayti) och landat några mil östligare än Columbus på ett ställe,
där man lyckats tillbyta sig en del guld. Pinzon hade sålunda
faktiskt beträdt Hayti, innan Columbus gjort det, en omständighet, af
hvilken denne senares vedersakare gjort ett stort nummer.
Dessutom hade Pintas kapten inhämtat åtskilliga, låt vara dunkla, men
ingalunda värdelösa underrättelser rörande såväl befintligheten af
ännu fler stora öar i detta haf som förekomsten af en
jämförelsevis högre civilisation i närbelägna trakter. Troligen hade
Central-Amerika därmed åsyftats.
Martin Alonso Pinzon, hvars uppförande mot Columbus i anförda
fall aldrig torde kunna hvarken ursäktas eller ens fullt förklaras, var
tvifvelsutan en företagsam och dugande personlighet. Han är en god
typ på tidehvarfvets käcke, s. k. »mindre upptäckare», hvilka på
egen hand gåfvo sig ut på äfventyr, hvarvid mången af dem
upptäckte vidsträcktare länder, än det blef Columbus själf förunnadt.
De försök, som man särskildt under allra senaste tid i Spanien
gjort att, ledd af en missriktad lokalpatriotism, minska
främlingen Columbus’ förtjänster om Amerikas upptäckande för att
därigenom höja Spanjoren Pinzons anseende och betydelse, hafva
grundligen misslyckats. Och väl det, ty det hela kunde med skäl
stämplas som en ovärdig manöver!
Columbus och Pinzon seglade nu tillsammans i den
skenbarligen största endräkt till Haytis östligaste udde, där de kvardröjde
den 12 och 1838 januari, bl. a. af den anledning, att amiralen här
ville anställa astronomiska mätningår. Vid Spanjorernas fortsatta
försök att träda i beröring med härvarande brokigt målade, med
träsvärd och båge beväpnade infödingar, föllo desse, som befunnos
tillhöra de förut omtalade fruktade Cariberna, alldeles oväntadt öfver
dem och sökte fängsla dem. Spanjorerna tvingades därför att för
första gången göra bruk af sina vapen och jaga angriparne
på flykten.
Man hade emellertid under vistelsen här erhållit en del
upplysningar om angränsande öar, bland andra om de s. k. Små
Antillerna, hvilka Columbus under sin andra resa skyndade sig att
uppsöka. Efter att hafva gjort ett misslyckadt försök att från
Haytis västra ända nå den uteslutande af kvinnor bebodda ön
Martinino, anträddes ändtligen den 16 januari återresan. Kursen
ställdes rakt på Canariöarna.
Färden gick till en början långsamt, emedan skeppen denna
gång hade N.O.-passadvinden emot sig. Columbus visade därigenom,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
