Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den första färden öfver Atlantiska oceanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184 H. H. VON SOHWERIN.
Säkerligen har detta samtal med den skrytsamme Columbus
icke kunnat göra ett odeladt angenämt intryck på den portugisiske
monarken. Konungens handlingssätt vid detta kritiska tillfälle gör
emellertid intryck af att hafva varit lika sansadt som ytterst väl
beräknadt.
Han lät t. ex. Columbus förstå, att det icke var så alldeles
höjdt öfver allt tvifvel, att icke Columbus under denna sin resa
måhända råkat besöka områden, hvilka genom upprepade
rättshandlingar och fördrag ovedersägligen blifvit tillerkända den portugisiska
kronan. Härmed åsyftade konungen, att Spanien öppet erkänt de
påfliga bullorna från århundradets midt, enligt hvilka alla land
från Kap Bojador till Indien tilldelades Portugal som belöning för
dess stora förtjänster om muhammedanismens bekämpande och
hedningarnes omvändelse. Påfven hade samtidigt förbjudit alla kristne
furstar att utan konungens af Portugal uttryckliga medgifvande
söka inleda någon förbindelse med dessa land.
Härpå lär Columbus hafva svarat, att han icke kände till de af
konungen påpekade fördragen. Hvad han visste var, att de Katolska
Majestäterna strängt ålagt honom att hålla sig på vederbörligt afstånd
från Portugisernas besittningar på Guineakusten, och att denna order
till yttermera visso blifvit offentligen anslagen å Andalusiens alla
hamnplatser.
I verkligheten var det en ingalunda lätt sak för Portugiserna
att med de ringa upplysningar, som Columbus själf meddelade om
sin färd, mera än tillnärmelsevis göra sig en föreställning om, hvilka
de trakter egentligen voro, som den genuesiske äfventyraren besökt.
Kanske skulle det vid en närmare granskning framgå, att man här
endast hade med vanliga skepparhistorier att skaffa.
Anledning till förvecklingar kunde i alla fall mycket lätt uppstå.
En rätt bekant hithörande berättelse är den, att en del af de
portugisiske hofmännen blifvit så uppretade öfver Columbus och
hans utmanande sätt, att de uppgjort en plan att bringa ett gräl å
bane med främlingen och därunder utan vidare sticka ned honom.
Konungen hade däremot med afsky afvisat detta skaåmliga förslag
och skickat sin egen stallmästare till Columbus för att skydda honom,
åtminstone så länge han vistades på portugisisk botten.
Denna anekdot är säkerligen af samma tvifvelaktiga värde som
den berättelse, enligt hvilken man rådt konungen af Portugal att i
största hast afsända en flotta västerut till Zipangu, innan Columbus
hunnit utrusta en ny expedition dit. Påfven hade visserligen
tillerkänt Indien åt Portugal, men det vore mer än tvifvelaktigt,
huruvida Zipangu och Kathay med rätta kunde räknas dit. Det vore
därför allt skäl att i god tid försäkra sig om besittningen af några
kustpunkter i dessa land.
Columbus beredde sig emellertid att åter gå till sjös. Hans
afsikt var att, såvidt detta sig göra lät, åter inlöpa i samma hamn,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
