Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Columbus' andra resa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200 H. H. VON SCHWERIN.
på det spanska amiralskeppet redan samma afton. En
omständighet som i viss mån tycktes tala för hans ärlighet.
Här visade man honom de caribiske fångarne, och man gjorde
den iakttagelsen, att höfdingen greps af en ofrivillig rysning vid
åsynen af desse sina fruktade fiender. Guacanagaris förundran
väcktes högligen af de hästar och andra för honom okända djur, hvilka
han här fick se. Hvad hästarna beträffar, lät man honom stanna i
den tron, att de, såsom några spefåglar bland besättningen låtit
honom förstå, fodrades med människokött.
Men framför allt väcktes kazikens uppmärksamhet af de
kvinnliga fångar, som man befriat från Cariberna. Särskildt var detta
fallet med en ståtlig och vacker kvinna, hvilken de för
kvinnlig fägring så känslige Spanjorerna gifvit namnet DONA CATALINA.
Med henne sågs Guacanagari länge och ifrigt underhålla sig.
Spanjorer och Indianer skildes nu åt under ömsesidiga
vänskapsbetygelser. Dagen därpå besöktes Columbus’ skepp under olika
förevändningar af enstaka från land utsände Indianer, tydligen
spejarel Den siste såg man växla en del ord med den grupp af
fångna kvinnor, som omgaf den stolta Catalina. l
Vid midnattstid, då utom vakten ingen af besättningen befann
sig på däck, syntes ett eldsken från stranden. Catalina och hennes
följeslagarinnor voro icke sena att åtlyda denna signal, släppte sig
tyst utför skeppets sida ned i vattnet. Med raska simtag vände
de sig mot stranden. Omsider observerade vakten kvinnornås tilltag,
och besättningen alarmerades. Man började att i båtar förfölja de
simmande, men förgäfves, ty dessa hade redan ett så stort
försprång, att de först nådde land. Fyra infångades visserligen strax
därpå, men Catalina och de öfriga sluppo undan.
Morgonen därpå sände Columbus bud i land för att efterhöra
kvinnorna, men det befanns då, att Guacanagari och allt hans folk
under natten begifvit sig till landets inre delar. Ingen tviflade på,
att Catalina deltagit i denna flykt, desto mera som Spanjorerna
iakttagit, att den erotiskt anlagde kaziken med kärleksfulla ögon
betraktat den härliga kvinnan, då de sammanträffat på amiralskeppet.
Européerna hade här som så ofta låtit grundligen öfverlista sig af
de på samma gång smidige och raske Indianerna.
Saken fick emellertid bero; för tillfället hade Columbus annat
att tänka på. Han insåg nu tydligt anledningen till att hans första
koloniseringsförsök i grund misslyckats. De i Navidad
kvarlämnade Spanjorerna bestodo till största delen af slödder, hvilket
utgjort besättningen på Santa Maria och hvarken ägde hustrur eller
barn i hemlandet. Vid amiralens bortresa hade desse rofgirige och
liderlige vagabonder med våld inträngt i infödingarnes hyddor och
där gjort sig skyldige till alla slags öfvergrepp. De tålmodiga
naturmänniskornas raseri väcktes slutligen genom de råa
våldshandlingar, hvilka uslingarne begingo emot deras kvinnor. Inom kort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
