Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Columbus' andra resa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE STORA UPPTÄOKTERNAS TIDEHVARF. 199
Vid den i dagbräckningen utförda landstigningen möttes de
ankommande af en bedröflig syn. Liklukt och brandos slogo dem
öfver allt till mötes. Fortet var jämnadt med marken, stycken af
klädesplagg och varor lågo kringspridda bland de svartnade
ruinerna. Allt tydde på, att en hemsk tragedi här utspelats. Vid
närmare undersökning funnos flere af Spanjorernas afhuggna hufvuden
omsorgsfullt dolda under bastmattor, äfvensom en redan gräsbevuxen
graf, innehållande ej mindre än elfva europeiska lik. När man
vidare här och hvar i de af befolkningen öfvergifna hyddorna
påträffade klädesplagg m. m., som bevisligen tillhört den spanska
besättningen, och infödingarne dessutom visade sig mycket skygga
emot Européerna, hvilka de på afstånd betraktade från sina
gömställen bakom trädens stammar, styrktes misstanken allt mera, att
allt icke tillgått så, som kazikens sändemän om natten framställt
det på amiralskeppet. Särskildt föreföll det högst egendomligt, att
Guacanagari icke höll sitt löfte att aflägga sitt utlofvade besök på
flottan.
För att förmå de möjligtvis i närheten dolde Spanjorerna
att inställa sig vid hamnen, lossades ytterligare flera signalskott.
Men allt förgäfvesi! Undersökning af fästningens brunn och
vallgraf, i hvilka Columbus gifvit besättningen order att, vid möjligen
påkommande fara, gömma sina förvärfvade guldskatter, gaf likaledes
intet resultat. Ingenting af värde fanns där.
Därefter rekognoscerades nybyggets omgifningar omsorgsfullt.
Ingenting kunde här inhämtas, öfverallt hade befolkningen flytt.
Slutligen beslöt Columbus att uppsöka Guacanagari själf för att taga
reda på, huru saken rätteligen förhöll sig.
Med ett glänsande följe, i hvilket de fleste af hans högre
officerare befunno sig, begaf amiralen sig till den närbelägna by, där
kaziken för tillfället vistades. De besökande funno denne liggande i
sin hängmatta, klagande med jämmerlig min öfver plågor i det sår,
som ett stenkast tillfogat hans ena ben. Skänker öfverlämnades af
Columbus till höfdingen, som ordagrant upprepade historien om
det öfverfall, för hvilket han blifvit utsatt. Därvid framhöll han
särskildt kraftigt den lojalitet, som han vid detta kritiska tillfälle
visat Spanjorerna.
Innan Columbus aflägsnade sig, önskade han, att höfdingens sår
skulle undersökas af expeditionens mycket sakkunnige läkare.
Förbandet borttogs, men intet spår till sår kunde skönjas, ehuru kaziken
vojade sig, så snart benet berördes.
Det framstod nu klart för alla, att ett bedrägeri förelåg här.
Men trots detta tvekade Columbus att följa det råd, som hans
omgifning gaf honom: att strax fängsla Guacanagari. Amiralen ansåg
det i stället vara klokare att slå in på en annan väg. För öfrigt
visade det sig, märkvärdigt nog, att kaziken trots sin hittills intagna
tvetydiga hållning icke tvekade det minsta att begifva sig ombord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
