Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Columbus' andra resa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE STORA UPPTÄCKTERNAS TIDEHVARF. 213
När därtill kom, att kusten snart därpå började antaga en
utpräglad sydvästlig riktning, betviflade den sangviniske Columbus
icke i minsta mån, att han inom kort kunde uppnå den Gyllene
Chersonesen, eller nuvarande Malakkahalfön. Det enda, som dock
föreföll honom något underligt, var den omständigheten, att han
ingenstädes påträffade någon af de många folkrika städer, som enligt
Marco Polos utsago skulle finnas i dessa trakter.
Den öfverspände amiralen hvälfde i sin hjärna de mest
högtflygande planer. Han hade dock svårt att bestämma sig för,
hvilken af dessa han skulle välja. (Likställandet af Cuba med Zipangu
hade Columbus redan förut alldeles öfvergifvit, och han hade ju i
Española trott sig finna sistnämnda ö.) Skulle han kringsegla
Malakkas sydspets och därefter taga vägen om Ceylon och Afrikas
sydkap tillbaka till Europa? Columbus såg redan i andanom, huru
häpne Portugiserna skulle blifva, om han komme hem på detta sätt!
Eller skulle han lämna Indiska oceanen och framtränga till Röda
hafvets nordliga ända, där lämna sin eskader och följa med en
karavan till Jerusalem och Jaffa, för att åter från denna hamn segla till
Barcelona? Hvilket öfverväldigande uppseende skulle icke denna färd
väcka, och hvilken oförvansklig ära skulle icke världsomseglaren
Columbus därigenom vinna!
Men »från det suplima till det löjliga är blott ett steg».
Columbus’ manskap, bland hvilket mycken sjuklighet rådde, visade allt
mera sitt missnöje. Med provianten var det på upphällningen,
och skeppen voro i mycket dåligt tillstånd, ehuru de undergått
upprepade reparationer. Detta oaktadt- fortsatte Columbus ännu några
dagar i den en gång inslagna riktningen till den punkt af Cubas kust,
där (omkring 22° n. br.) denna antager en bestämd nordsydlig riktning.
Columbus beräknade, att han då seglat 335 leguas utmed samma
kust från »Kap Alfa och Omega» räknadt. Ingen ö kunde hafva en
dylik utsträckning: man befunne sig här vid den asiatiska
kontinentens kust. /
Men nu blef manskapets knot allt mera högljudt. Inte brydde
man sig, hette det, det minsta grand i världen om att hvarken se
Jaffa eller segla på Medelhafvet. Det man ville var att resa
tillbaka till Isabella, ehuru gunås så visst denna plats icke var
någonting vidare att skryta med!
Man kan lätt föreställa sig Columbus’ sinnesstämning vid detta
tillfälle. Han hade lämnat Española i ett ingalunda
förtroendeväckande läge för att finna vägen till China och därigenom komma de
berättelser på skam, som hans fiender utspridde om de nya
upptäckternas värdelöshet. Därigenom skulle det tvifvelsutan också hafva
lyckats Columbus att motarbeta den misstämning, till hvilken han
kunde förmoda att återkomsten af Torres’ flotta till Spanien gifvit
anledning. Huru skulle amiralen handla i detta kinkiga fall, ty sant
att säga, hade han här råkat i en mycket svår belägenhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
