- Project Runeberg -  De stora upptäckternas tidehvarf /
215

(1900) [MARC] Author: Hans Hugold von Schwerin - Tema: Exploration, Geography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Columbus' andra resa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DE STORA UPPTÄCKTERNAS TIDERVARF. 215
ras, såsom tecken till att han var en lögnare, och, såvida han var
officer, betala en summa af 10,000 maravedis, eller erhålla 100
piskslag, om han innehade en lägre ställning. ,

Det öfver dessa förhandlingar i vederbörlig ordning affattade
protokollet finnes ännu i dag förvaradt i Sevillas indiska arkiv,
hvilket innehåller ovärderliga litterära skatter, särskildt af skrifter
rörande Amerikas äldsta historia.

Denna ed hindrade emellertid icke JUAN DE LA COSA, hvilken ju
deltog i denna expedition, att sex år senare på sin berömda karta
framställa Cuba som en ö, och icke såsom en del af Asiens fastland,
hvilken uppfattning amiralen på här omtalade märkvärdiga sätt sökt
framtvinga. Nu först kunde amiralen förmå sig att kommendera —
klart att vända! Och nu anträddes omsider återresan till Isabella.

Att så skedde, var emellertid en beklagansvärd omständighet.

Ty hade Columbus fortsatt sin färd blott ytterligare några få
leguas, så hade han uppnått Cubas västspets. Härifrån skulle han
säkerligen hafva ledts bort till det närbelägna Yucatan, där han
skulle lärt känna därvarande stammars jämförelsevis högt
framskridna civilisation. Tvifvelsutan hade åter denna omständighet
utöfvat en kraftigt verkande lockelse för massutflyttning och
kolonisering. Härigenom skulle upptäcktshistorien och med den äfven
amiralens eget lif hafva gestaltat sig helt annorlunda, än hvad nu
verkligen blef fallet. Men tyvärr: den stackars amiralen följdes denna
gång af samma olycksaliga otur, som så många andra gånger under
sitt skiftesrika lif!

Återfärden längs Cubas sydkust var rik på vedermödor.
Endast med svårighet förmådde skeppen arbeta sig fram utefter den
af små öflockar kantade sumpiga kusten. Provianten hotade att taga
slut. Man hade nödgats nedsätta dagransonen till ett skålpund
mögligt bröd och en klunk vin per man. Den 7 juli påträffades
omsider en god hamn, och några dagar därefter satte flottan åter
kursen på Española. Den rådande vindriktningen gjorde det emellertid
lättare att taga vägen om Jamaica.

Under en hel månad kryssade amiralen sig mödosamt fram emot
vinden utmed denna ös sydkust. Därifrån seglade man öfver till
Haytis sydvästra hörn. Färden fortsattes österut längs öns
sydliga rand. Därunder kunde Columbus icke nog förvåna sig öfver
den brist på noggrannhet, till hvilken hans allt i allom, Toscanellis
karta, gjorde sig skyldig genom att framställa Zipangus
längdutsträckning såsom nord-sydlig, i stället för, som det nu visade sig,
väst-östlig.

Natten mellan den 14 och 15 september begagnade Columbus
sig af tillfället att med stöd af en månförmörkelse anställa en
geografisk afståndsberäkning, grundad på longitudobservationer. Detta
var första gången någonting dylikt skedde i Amerika. Det gällde
här att iakttaga skillnaden mellan tiden för förmörkelsens inträdande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 11 14:05:14 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/storaupp/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free