Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Columbus' andra resa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE STORA UPPTÄCKTERNAS TIDEHVARF. 219
satte han den största lit. Han trodde sig nämligen stå under den
heliga jungfruns alldeles omedelbara beskydd och vara osårbar, så snart
han förtroendefullt anropat henne. Hojeda är en typisk representant
för den moraliskt-religiösa läggning, som utmärkte så många af
tidehvarfvets mest framstående män.
Nu var den egendomlige mannen fullt färdig. Hans 50
soldater stodo fullt beväpnade på vakt bakom vallarna, när Caonabó med sin
skara af nakne krigare listade sig fram i afsikt att öfverrumpla
fästet. Striden var snart afgjord; de skyddslöse infödingarnes kroppar
voro förträffliga skottaflor för Européernas armborst och
muskedundrar. Indianernas nederlag fullbordades genom ett efter alla
konstens regler anordnadt utfall, hvilket leddes af Hojeda, hvars
dödsföraktande mod var lika stort som hans kroppshydda var oansenlig.
Nu pröfvade kaziken på att hungra ut Spanjorerna, men äfven
detta försök misslyckades fullständigt, och med oförrättadt ärende
nödgades Caonabóö slokörad draga sig tillbaka, men på samma gång
full af beundran för sin motståndare Hojeda. Han svor dock hämnd
mot inkräktarne och började nu att oförtrutet arbeta på bildandet af
ett stort förbund, afsedt att omfatta Haytis samtlige höfdingar, och
hvars ändamål var att fördrifva alla Européer från ön.
Endast Guacanagari tyckes han icke hafva lyckats öfvertala att
deltaga i denna emot dennes gode vänner Spanjorerna riktade
lokalpatriotiska liga. För denna sin trohet emot de hvite säges kaziken
hafva fått utstå många hårda vedermödor och pröfningar från
grannhöfdingarnes sida. Sålunda berättas, att hans hustrur, och bland dessa
den käcka Catalina, blefvo tillfångatagna och dödade af fienderna.
Det måste dock tilläggas, att Guacanagaris förhållande till
Européerna alltigenom lider af en viss oklarhet, som det hittills varit
omöjligt att genomskåda.
Så snart Columbus tillfrisknat efter sin fem månader långvariga
sjukdom och hunnit öfverskåda den ogynnsamma vändning, som
sakerna numera tagit, stod det klart för honom, att koloniens väl och
ve framför allt berodde på ett kraftigt ingripande emot infödingarne.
Han tros nämligen hafva genom Guacanagari blifvit underrättad
om de förbundne fientlige kazikernas åtgöranden. Amiralen hade
dessutom fått klart för sig, att ett anfall på desse måste företagas
med fullt tillräckliga krafter för att utesluta hvarje tanke på att
möjligen kunna misslyckas. Och trupper fattades för tillfället.
Men ordspråket »när nöden är störst, är ock hjälpen
närmast» skulle äfven denna gång besanna sig. Helt oväntadt infann
sig nämligen Torres åter med en spansk flotta af 4 skepp,
medförande allt, hvaraf kolonisterna mest hade behof — och något
som var ännu mer glädjande för den bekymrade amiralen, ett nådigt
bref till honom från de Katolska Majestäterna.
I denna skrifvelse, daterad 16 aug. 1494, meddelade de spanske
monarkerna Columbus, att den ofvan anförda traktaten i Tordesillas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
