Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Columbus' andra resa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222 H. H. VON SCHWERIN.
den dumdristige främlingen, hvilken på detta sätt gifvit sig i sin
fiendes våld, utan visade honom den största gästfrihet.
Hojeda började nu helt obesväradt tala om ingående af ett
vänskapsförbund mellan Caonabó och Columbus och föreslog
kaziken att för dettas afslutande medfölja till Isabella. Den fiffige
mannen hade på något sätt fått reda på, att höfdingen hyste den största
beundran för Isabellas kyrkklocka, till hvars ljud denne ofta lyssnat,
under det han såsom spejare smugit omkring i skogarna i närheten
af nybygget. Nåväl, denna klocka skulle Caonabóö få till skänks, om
han bara ville blifva Spanjorernas vän. Detta var mera än den
korttänkte kaziken kunde motstå, och han beslöt därför att ingå på den
frikostige främlingens erbjudande att i hans sällskap begifva sig till
amiralen.
* †/ Caonabóö beredde sig att oförtöfvadt anträda färden. Ett streck
i räkningen för Hojeda visade det sig emellertid vara, att
höfdingen vid afläggande af denna egennyttiga höflighetsvisit ämnade
medtaga ett stort följe beväpnade krigare. Men snart hade den
aldrig rådlöse Hojeda i sitt stilla sinne utfunderat en plan, med
hvars tillhjälp han tilltrodde sig kunna råda bot på denna lika
förargliga som oväntade omständighet. Se här, huru han därvid gick
tillväga.
Spanjorerna och Indianerna, hvilka tillsammans anträdt marschen,
hade just slagit läger vid en flod. Rätt som det var, passade
Hojeda på att med en viktig min varsamt framtaga ett par
handklofvar af blankpoleradt stål, hvilka han visade kaziken under
afgifvande af följande förklaring:
Här skulle Caonabó få se någonting riktigt fint; dylika
silfverglänsande prydnader plägade konungen af Spanien bära vid
högtidliga tillfällen. Hojeda hade fått befallning att öfverlämna dessa här
till den mest framstående af höfdingarne på Hayti. Han föreslog
kaziken, att de, såsom ceremonielet fordrade, till att börja med
skulle taga sig ett gemensamt bad i floden. Sedan detta var gjordt,
uppmanades Caonabó förbindligt att sitta upp på hästryggen bakom
Hojeda, och ceremonien afslutades därmed, att handbojorna lätt och
ledigt påsattes den intet ondt anande höfdingen.
Indianen var icke så litet stolt öfver den äran, som vederfors
honom, att få rida på ett af de väldiga djuren, för hvilka hans
landsmän hyste en stor rädsla, och därtill vara utstyrd med samma
höga prydnader som Hans Majestät Konungen af Spanien.
På ett gifvet tecken satte ryttarne, med Hojeda i spetsen, sina
hästar i galopp och läto dem göra åtskilliga volter midt ibland de
tätt sammanpackade infödingarne, hvilka, förbluffade öfver det
ovanliga skådespelet, gåfvo plats åt alla sidor. Det var just detta, som
Spanjorernas anförare beräknat, och när han nu upptäckte en lucka,
som uppstått i den honom omgifvande människoringen, gaf han sin
häst sporrarna och, åtföljd af alla sina män, sprängde han i full kar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
