Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Columbus' andra resa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE STORA UPPTÄCKTERNAS TIDEHVARF. 223
riär till skogen, bland hvilkas träd ryttarne snart försvunno för de
häpne infödingarnes blickar.
Man red allt hvad tygen kunde hålla och gjorde endast ett kort
uppehåll för att med rep fast sammanbinda den bakom Hojeda på
hästryggen sittande kaziken med denne. Efter en hel dags
mödosam ridt anlände den lilla truppen i solnedgången till Isabella, där
den naturligtvis emottogs med outsägligt jubel. Framför allt var
Columbus glad att på detta oväntade sätt hafva fått sin farligaste
motståndare i sitt våld.
Följande i sammanhang med Hojedas djärfva dåd ståerde
anekdot är rätt betecknande:
Den fångne kaziken utsattes i Isabella mycket för Spanjorernas
närgångna nyfikenhet, och han besågs ofta af dessa i det rum, som
blifvit honom anvisadt i Columbus’ bostad. Man iakttog då
regelbundet, att Caonaböó, som under sin fångenskap oafbrutet bar en
min af stolt undergifvenhet, parad med sårad värdighet, icke egnade
de spanske officerarne och ämbetsmännen den minsta
uppmärksamhet vid deras upprepade besök. Icke ens när kaziken såg alla de
andre hedra amiralen med de otvetydigaste vördnadsbetygelser, kunde
den stolte höfdingen, trots bestämd tillsägelse därom, förmås att i
likhet med de öfrige närvarande resa sig.
Men Hojeda behöfde blott infinna sig, och strax stod kaziken
rak som ett ljus och visade de tydligaste tecken på den beundran,
som den lille oansenlige mannen ingaf honom. Den själfmedvetne
Caonabó kunde icke nog högt uppskatta den snarfyndighet och
listighet, som hans motståndare lagt i dagen vid hans tillfångatagande.
Som bekant tilltalar ännu i dag ingenting en Indian mera än en
väl uttänkt och djärft utförd list.
Columbus började därefter på allvar »organisera» Espafñola —
den första spanska besittningen på den sidan hafvet. De
principer, som han därvid tillämpade, voro synnerligen stränga, och
amiralen har därför också under följande tid blifvit utsatt för det
skarpaste klander.
Enligt den af honom utfärdade förordningen ålades hvarje
inföding, som öfverskridit 14 år, att till de spanska myndigheterna
4 gånger om året öfverlämna en visst fastställd mängd guld.
Försöken från infödingarnes sida att utbyta denna guldtribut mot
erläggandet af varor af annat slag, som t. ex. spannmål, strandade i
följd af amiralens åtrå efter den ädla metallen, en passion, hvars
styrka för hvarje dag allt mera ökades. Infödingarne, som för att
kunna anskaffa den erforderliga guldmängden, nödgades att slå sig
på ett högst ansträngande arbete med vaskning af vattendragens
guldsand, dukade under för hittills på ön okända sjukdomar, där
naturmänniskorna hittills lefvat ett jämförelsevis sorgfritt tropiskt
lif. Redan nu kunde man iakttaga, att den västindiska övärldens
infödingar gripits af en oförklarlig lifsleda, hvilken slutligen urar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
