Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Columbus' andra resa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226 H. H. VON SCHWERIN.
Det erbjöd en ynklig syn, då Columbus’ af hunger och sjukdom
utmärglade följeslagare mödosamt stapplade i land i åsyn af den
ofantliga människomassa, som samlats på Cadiz’ hamnarmar. Om
de nu också medförde blott föga af det guld, som de rest ut att
hämta, så hade till gengäld deras gulbleka hy ett återsken af den
ädla metallen, anmärker hånande en samtida skriftställare.
Äfven Columbus erbjöd en högst egendomlig anblick. Af någon
anledning hade han ansett sig böra anlägga franciskanernas dräkt,
den grofva svarta kåpan, sammanhållen kring lifvet med ett vanligt
hamprep. Sitt skägg hade amiralen låtit växa, hvilket gjorde hans
likhet med en munk ännu mera slående.
Detta hindrade emellertid ingalunda Columbus från att på alla
upptänkliga sätt söka ingifva befolkningen en hög tanke om de
nyförvärfvade landens rikedomar. I Cadiz erhöll Columbus ett nådigt
bref från Majestäterna, i hvilket han uppmanades att oförtöfvadt
inställa sig vid hofvet. Han tog tillfället i akt att under denna resa
lämna de olika trakternas befolkning prof på »Indiens» så mycket
omtalade skatter, och nu, liksom vid hemkomsten från första resan,
anordnade amiralen teatraliska upptåg, om hvilka han visste, att de
föllo landets barn så mycket i smaken.
I alla städer förevisades diadem, halsband, armband och andra
smycken af guld för de gapande folkhoparna, hvilka knappast visste,
hvad de numera skulle tro. Många af de från Hayti återkomne
Spanjorerna, hvilka hörde till Columbus’ personlige ovänner, hade
nämligen sökt utsprida berättelser om, att de nya upptäckterna voro
rent af värdelösa.
Mer än allt annat väckte de med guld rikt smyckade Indianerna
allmänt uppseende, och främst bland dem Caonabóös broder. Denne
hade amiralen gjort till ett slags »konung för en dag», och nu
föreställde han honom för folket såsom varande den mäktige »härskaren
öfver guldlandet Cibao». Högtiden till ära var det nybakade
majestätet bl. a. behängdt med ett halsband af massivt guld till ett värde af
600 castillanos (ungefär 12,000 kronor). Columbus hade nu
uppskrufvat sin fantasi till en aldrig förut uppnådd höjd närmast i
sammanhang med några nya guldfynd, som man strax före hans afresa gjort
på Española. Han drog icke i betänkande att offentligen förkunna,
att han på Española upptäckt det vidt berömda »guldlandet» Ophir,
dit SALOMO fordom sändt sina skepp för att hämta guld och andra
kostbarheter.
Amiralens emottagande vid hofvet (det är ovisst, på hvilken
plats detta för tillfället befann sig) var synnerligen vänligt.
Columbus erhöll suveränernas löfte om understöd till en ny färd, men det
dröjde jämförelsevis mycket länge — ända till maj 1498 — innan
den nya flottan var färdig att afsegla. Dröjsmålet skylldes
uteslutande på den då rådande politiska ställningen. Spanien var
inveckladt i krig med Frankrike, och alla fartyg behöfdes till skyddande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
